Senaste exemplet som redovisas i Tidningen Näringslivet berättar om Norrlandsgjuteriet i Robertsfors som tillsammans med bland annat kommunen vill installera en anläggning för batterilagring av el som kan kapa effekttoppar och stärka kommunens elnät – men en fågel sätter stopp för planerna.

Ansökan om bygglov har avslagits på grund av en hackspett som bor på platsen och är skyddad enligt Artskyddsförordningen.

– Det känns förstås väldigt surt. Det finns hur mycket skog som helst häromkring och man kan ju tycka att man borde göra någon sorts rimlig avvägning att den här satsningen är viktigare än hackspetten, säger Peter Göttfert till Tidningen Näringslivet (TN).

Cementa stoppades

Det här är bara en i raden av industriinvesteringar som på senare år stoppats eller kraftigt försenats på grund av ett allt ambitiösare naturskydd.

Mest känt är Cementas kalkbrytning på Gotland. Mark- och miljööverdomstolen meddelade 6 juli 2021 att Cementas ansökan om fortsatt brytning av kalk i sin täkt vid cementfabriken i Slite innehöll för stora brister för att kunna godkännas. Det innebar att Cementa inte fick ett förnyat tillstånd för att bryta kalk efter 31 oktober 2021.

Cementa överklagade beslutet till Högsta domstolen, som valde att inte ta upp fallet.

Flera branschorganisationer menade att beslutet kunde leda till försenade byggprojekt eller till och med byggstopp.

13 december 2022 fick Cementa ett nytt tillstånd från mark- och miljödomstolen. Det gäller i fyra års tid.

Stopp efter 100 år

Ett annat känt fall är NCC som nekats fortsatt ballastproduktion i skånska Södra Sandby av Mark- och miljödomstolen – efter 100 års verksamhet.

I mars i år beslutade domstolen att avslå NCC:s ansökan om förlängt tillstånd i ytterligare 30 år och en utökning täktverksamheten. Företaget har nu överklagat till Mark– och miljööverdomstolen.

I sin överklagan är NCC mycket kritiska till Mark- och miljödomstolens dom:

”Mark- och miljödomstolens bedömningar i domskälen framstår som allmänt övergripande och brister generellt i konkretion. Domstolen skiljer inte mellan påverkan från den befintliga redan tillståndsgivna verksamheten respektive påverkan från den ansökta utökningen av täkten.”

Om beslutet från lägre instans står sig riskerar det att utlösa en sten- och materialkris i Skåne som går att jämföra med Cementa-fallet på Gotland, menade Hakim Belarbi, public affairs-ansvarig för NCC:s verksamhet i Sverige, i TN.

Ökat skydd stoppar utveckling

I en fördjupning i augusti 2022 kunde TN berätta om hur Sverige i två decennier systematiskt har ökat den skyddade marken. Det handlar om naturreservat, Natura 2000-områden, men också andra typer av skydd som artskyddsförordningen. Det har lett till en kamp om marken som stoppar företagare och kraftnätsutbyggnaden.

Svenska Kraftnät (SVK) har också problem på grund av det utökade naturskyddet. SVK ska till exempel renovera hundratals mil av elledningar och underhålla befintligt nät. Det är inte bara nytt som ska byggas. I dessa fall är det de så kallade biotopskydden som ofta hindrar SVK. Det är svårt att få dispens, är erfarenheten.

– Det finns över 1 000 skyddade områden i ledningsgator. Många har dessutom tillkommit efter att ledningen har dragits, säger Li Axrup som är biträdande chefsjurist på SVK till Tidningen Näringslivet.

Många vindkraftsprojekt har de senaste femton åren stoppats eller överklagats med långa och dyrbara fördröjningar på grund av miljöprövningarna hos länsstyrelserna och beslut i Mark- och miljödomstolarna.

Kafka-liknande situation

Redan 2015 skrev vindkraftsentreprenören Tore Wizelius i tidningen Svensk Vindkraft:

– Miljöprövningsdelegationens enfaldiga försvar av den biologiska mångfalden, i ett land där den biologiska mångfalden ökar och inte minskar, kunde ha varit en sketch från Monthy Python, för en projektör påminner det tyvärr mer Kafkas Processen.

I dag säger Emma Wiesner, Centerpartiets ledamot i EU-parlamentet, att miljöbalken borde rivas upp. Hon anser att den nuvarande utformningen av miljölagstiftningen är det största hindret för utbyggnaden av elproduktionen:

– Min uppfattning är att miljöbalken är fundamentalt fel utformad. Den talar inte ens om vad som ska prövas. Du ska ta hänsyn till varje parameter, i varje enskilt fall, allt ska vägas mot varandra, men ingen vet vad som är viktigast och vad som ska prioriteras. Det finns till och med fall där flaggstänger bedömts som miljöfarliga, säger hon till Svensk Vindkraft.

Markering mot naturintressen

Nyligen gjorde Energimyndigheten i samarbete med flera andra myndigheter en inventering av var det gåt att bygga vindkraft till havs.

Myndigheten konstaterade en utbyggnad i havet ofta krockar med andra myndigheters och näringars intressen samt med skyddet för den marina miljön och djurlivet i och kring haven.

När regeringen nyligen gav tillstånd till att bygga två nya havsbaserade vindkraftparker i Kattegatt var det därför inte bara ett ja till utbyggnaden, utan också en markering mot länsstyrelsernas experter och miljödomstolarna.

Flera av länsstyrelsens egna experter sa nämligen nej till projekten och planerna överklagades från flera håll till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg.

Efter regeringens ja till de två havsbaserade vindkraftsparkerna gav mark- och miljödomstolen nyligen klartecken till den ena vindkraftsparken, Kattegatt Syd, om det geografiska området för tillståndet minskas något för parken.