Storbanken Nordea går bättre än väntat, även om räntenettot – det banken tjänar på skillnaden mellan in- och utlåningsräntor – pressas nedåt i det lägre ränteläget. ”Spända handelsförbindelser och geopolitiska utmaningar har medfört kraftigt ökad osäkerhet”, konstaterar vd Frank Vang-Jensen i en kommentar i delårsrapporten.
Frank Vang-Jensen tonar dock ned krisläget ur den Helsingforsbaserade bankens perspektiv.
”Även om tullar inte är till någon hjälp, så är de nordiska länderna – kända för sin finanspolitiska styrka och sina globalt konkurrenskraftiga företag – bättre rustade att hantera perioder av volatilitet och turbulens än många andra länder”, skriver han.
Ekonomiska beslut senareläggs
Både hushåll och företag har reagerat på osäkerheten, enligt Nordea-chefen.
”Hushållen sparar och företagen stärker sina balansräkningar”, skriver han.
Det finns ett mönster av att stora ekonomiska beslut senareläggs, enligt Vang-Jensen.
”Samtidigt ser vi fortsatt lägre inflation och räntor, vilket borde bidra till ökad utlåning och fler investeringar när förtroendet väl återvänder”, skriver han.
Nordeas bolånevolymer ökade med 6 procent under årets första kvartal jämfört ett år tidigare och kundernas efterfrågan på lånelöften fortsatte att öka, medan inlåningen från privatkunder ökade 7 procent. Utlåningen till företag var stabil, medan inlåningen lyfte 11 procent.
Räntenettot sjönk
Nordea redovisar en rörelsevinst före kreditförluster på 1 620 miljoner euro för årets första kvartal. Det kan jämföras med 1 796 miljoner euro under motsvarande kvartal ett år tidigare.
Räntenettot, det banken tjänar på skillnaden på in- och utlåningsräntor, sjönk till 1 829 miljoner euro, från 1 954 miljoner euro ett år tidigare.
Analytiker hade i genomsnitt räknat med en vinst före kreditförluster på 1 541 miljoner euro och ett räntenetto på 1 790 miljoner euro för det senast avslutade kvartalet, enligt en sammanställning av prognoser gjord av Bloomberg.
