Utrikesminister Maria Malmer Stenergard varnar för att de nordiska länderna tar ett oproportionerligt stort ansvar för Ukrainastödet. I en intervju med Politico kräver hon att EU beslutar om att använda frysta ryska tillgångar.
De nordiska länderna kan inte fortsätta axla lejonparten av det militära stödet till Ukraina. Det slår utrikesminister Maria Malmer Stenergard fast i en intervju med Politico.
– Ett fåtal länder tar nästan hela bördan. Det är varken rättvist eller hållbart i längden, säger hon.
Extremt ojämn fördelning
Norden, som totalt har färre än 30 miljoner invånare, svarar ändå för en tredjedel av allt militärt bistånd som Natos medlemsländer med sammanlagt nästan en miljard invånare ger i år.
– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör, konstaterar Malmer Stenergard.
Skillnaderna är slående. Danmark har bidragit med över 10 miljarder euro sedan 2022 – nästan 3 procent av BNP. Spanien har gett 1,48 miljarder euro, mindre än 0,2 procent av sin BNP, enligt Kielinstitutet.
Utrikesministern riktar skarp kritik mot ledare som predikar solidaritet med Ukraina men inte matchar ord och handlingar.
– Om du håller tal om att Ukraina kämpar för vår frihet, då måste du också hjälpa nationen, säger hon.
Mer pengar på rysk energi än Ukrainastöd
Ukraina står inför ett allvarligt budgetunderskott näste år. EU-kommissionen har presenterat tre alternativ för fortsatt finansiering. Ett innebär att ta i anspråk omkring 170 miljarder euro i ryska tillgångar som ligger frysta i Belgien.
Det är den enda realistiska lösningen, menar Malmer Stenergard.
Belgien har hittills sagt nej till att låta EU använda tillgångarna, som förvaras hos clearingföretaget Euroclear i Bryssel. Sverige är ”absolut öppet” för att erbjuda finansiella garantier till Belgien, men grundprincipen måste vara en rättvis fördelning av kostnaderna.
Hon noterar också en absurd ekvation: EU har lagt mer pengar på rysk energi sedan krigets start än vad som gått till Ukrainastöd.
Avvisar vapenvilerykten
Rapporter om att USA och Ryssland skulle ha nått en vapenvila som de planerar att påtvinga Ukraina avfärdar hon som ”rykten”, skriver Politico.
– Så fort det kommer ett rykte slutar folk att fokusera. Hittills har det inte fört oss någonstans, säger hon.
Malmer Stenergard uppmanar också till hårdare tag mot den ”skuggflotta” som Ryssland använder för att kringgå sanktioner.
– Jag skulle vilja se 100 sanktionspaket, säger hon.
