Beslutet om att ge bygglov för Nordeuropas största moské har mött kritik från flera håll, inklusive från författaren och samhällsdebattören Kurdo Baksi. I en debattartikel i Expressen uttrycker Baksi oro för att moskén kan bli en ”plantskola för islamister” och ifrågasätter Stockholms stads bedömning i ärendet.

“Svenska kommuner ska motarbeta islamism och islamiströrelser, inte skapa plantskolor för islamister”, skriver Baksi i debattartikeln.

Milli Görüş, grundad på 1970-talet av den före detta turkiske premiärministern Necmettin Erbakan, har tidigare kritiserats för sina kopplingar till islamistiska rörelser. År 2019 stoppade Malmö stad bidrag till organisationen med hänvisning till att den inte levde upp till demokratikraven.

Baksi påpekar att Stockholms stad borde ha granskat organisationen noggrannare innan bygglovet beviljades. Han framhäver att svenska kommuner har i uppdrag att motverka extremism och främja integration.

“Islamismen utgör en av vårt samhälles främsta utmaningar och i stället för att bekämpa den, slänger Stockholms stad mer ved i den redan glödheta islamistiska brasan”, förklarar Baksi.

Förespråkare för projektet har ännu inte kommenterat kritiken offentligt, och Stockholms stad har heller inte gett någon detaljerad förklaring till sitt beslut. Baksi anser att tjänstemännen inte orkar samla in tillräckligt med information innan ett beslut om moskén ska fattas.

“Hade bara Stockholms tjänstemän och politiker tagit en titt på Milli Görüş Facebook-sida i Sverige hade de sannolikt landat i en annan slutsats”, skriver han.

Frågan väcker bredare diskussioner om religionsfrihet, integration och säkerhet i Sverige. I artikeln hävdar Baksi att Säkerhetspolisen 2017 rapporterade att det finns 3 000 våldsbejakande extremister i Sverige, varav 2 000 uppgavs vara islamistiska extremister.

Baksi belyser att det återstår att se hur Stockholms stad kommer att hantera den växande kritiken och om beslutet om bygglovet kan komma att omprövas.