Det statligt finansierade museet, som får cirka 125 miljoner kronor i stöd under 2025, har till uppdrag att bevara och dokumentera svensk kulturhistoria från 1520 till nutid.

”Eftersom Nordiska museet speglar samhälle och kultur med utgångspunkt i det som sker i Sverige - och i någon mån i Norden - så blir nämnda högtider högst relevanta att både dokumentera, analysera och att skildra för vår publik”, skriver Jonas Engman, i ett mejlsvar till Bulletin.

Museet betonar att de inte använder begreppet ”svenska högtidstraditioner” i sin analys. Istället fokuserar de på högtider som firas av befolkningen i Sverige.

”Med utgångspunkt i forskning kan vi konstatera att traditioner och högtider är resultat av migration och social rörelse, långt innan moderna nationsgränser skapades”, framhåller Jonas Engman och fortsätter:

”Vi kan även konstatera att högtider och traditioner ständigt förändras i vår tid såväl som historiskt.”

Sverige har fem officiellt erkända nationella minoriteter - judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Dessa gruppers kulturer och traditioner har en dokumenterad historia i landet sedan århundraden tillbaka.

Väcker kritik

Beslutet har väckt kritik i sociala medier, där flera ifrågasätter museets tolkning av vad som utgör svensk kultur.

”Ramadan är inte svensk kultur. Det är inget som vi med svensk kultur och bakgrund har anammat. Inte heller är det våra nationella minoriteters kultur. Det är arabisk, muslimsk kultur, som utövas på svensk mark”, skriver debattören Josefin Utas på Facebook.

I sitt svar på kritiken framhåller Jonas Engman att museet dokumenterar samtida högtider som firas i Sverige utifrån ett vetenskapligt perspektiv, inte utifrån vad som anses vara traditionellt svenskt.

Nordiska museet, som finansieras till 70 procent av statliga medel, drivs som en stiftelse och omfattas därmed inte av offentlighetsprincipen. Detta begränsar möjligheterna till extern granskning av museets beslutsprocedurer.