Efter de senaste upptäckterna i det befriade Cherson (både själva staden och i provinsen) av nya övergrepp och brott mot krigets lagar där civila mördats, våldtagits och torterats, har frågan om rättsliga åtgärder mot Ryssland återigen aktualiserats, skriver Magnus Norell.
I takt med att nya områden befrias växer bevisen på det närmaste industriella barbariet som rysk militär ägnat sig åt i alla de områden man ockuperat. Och med dagens teknologi är det också möjligt att fastslå namn och identitet på de ryska förband som det gäller. Detta till skillnad från senaste gången övergrepp på civila ägde rum i Europa i en större skala, nämligen kriget på västra Balkan på 1990-talet.
Och i likhet med kriget på Balkan, har det rests en mängd tvivel på att det skulle vara möjligt att ställa någon till svars för det som rysk militär ägnat sig åt i Ukraina. Men med tiden ställdes faktiskt flera aktörer inför rätta för brott begångna under kriget i det forna Jugoslavien, och det finns anledning att minnas det när det gäller de ryska övergreppen i Ukraina.
Ett argument som rests är att i och med den ryska närvaron i FN:s säkerhetsråd, kan ingen tribunal liknande den som kom till efter Balkankriget komma till stånd. Ryssland kan enkelt stoppa det med ett veto. Inte heller Kina skulle tillåta en sådan instans, då man inte vill ha något precedensfall för eventuella åtgärder mot Kina för övergrepp i Sinkiang.
Vidare har Rysslands högre officerare under Putin under det senaste decenniet ostört kunnat träna upp sina förmågor att bomba sönder civilt motstånd från Tjetjenien till Syrien. Det är ingen tillfällighet att de två senaste ryska befälhavarna i kriget mot Ukraina – Alexander Dvornikov och Sergej Surovikin – förde befäl i Syrien där de utmärkte sig för brutalt våld mot civila.
President Putin anser säkerligen att han kommer att klara sig undan även kriget i Ukraina, även om EU faktiskt redan har förklarat Ryssland som en ”State-sponsor of terrorism” och infört sanktioner mot just Surovikin för hans agerande i Ukraina.
Men invändningarna mot att kunna ställa ansvariga ryssar inför rätta tack vare ryskt veto i Säkerhetsrådet, gäller bara om FN ses som den enda aktören här. Och den premissen har redan ifrågasatts, och det är kriget i Syrien som ändrat spelplanen.
Eftersom Ryssland hindrar FN från att sätta upp en tribunal för att utreda kriget i Syrien och främst de övergrepp och brott som president Assad – med rysk hjälp – begått, håller en av FN oberoende kommission på att sättas upp för att gå igenom Syrienkriget och Assadregimens brott. En kommission under: Commission for International Justice and Accountability (CIJA).
Det finns också redan ett prejudikat för sådana åtal utanför FN i och med den holländska domen tidigare i november mot tre ryssar för nedskjutningen av Malaysia Airlines flight 17 i juli 2014 över Donbass.
Om president Assad kan åtalas för krigsbrott inför en sådan kommission, så kan det även gälla president Putin och andra. Med hjälp av Genèvekonventionen och Romfördraget finns redan en laglig grund för sådana åtal.
När Sverige övertar ordförandeposten i EU 1/1 2023 vore detta ett initiativ att börja med. Det borde vara i hela EU:s intresse att ställa president Putin och hans närmaste rådgivare inför rätta för de brutala och överlagda brotten i Ukraina.
