Blir det Donald Trump mot Joe Biden i USA:s presidentval i november? Nu drar primärvalen, den process som syftar till att svara på frågan, i gång. I år är den kryddad av rättsprocesser och personliga angrepp.
Primärvalen i USA, vad är det egentligen?
En process för att respektive parti, Demokraterna och Republikanerna, ska utse sin kandidat till presidentvalet den 5 november. Det sker genom att de lokala partierna i varje delstat, i USA:s territorier samt utomlands ordnar en form av votering.
Då delstaterna har egna vallagar ser processen olika ut på olika håll. Men i huvudsak hålls antingen primärval (på engelska primary) eller nomineringsmöten (caucus). Primärvalen påminner om vanliga lokalval. Vid nomineringsmöten, ibland kallade provval, samlas partimedlemmar lokalt för en form av omröstning.
Hur vet man vem som vunnit?
Primärvalen är en jakt på delegater, partihöjdare. Det är de som formellt röstar fram presidentkandidaten vid partikonventet. De allra flesta är bundna av valresultatet i sin hemstat, men det är olika om segraren tar hem alla delegater eller om de fördelas proportionerligt. Det finns också ett mindre antal obundna ”superdelegater” som röstar efter eget huvud.
Då demokraten Joe Biden ställer upp för omval är det i år mest fokus på Republikanerna. Till partiets konvent i Milwaukee i Wisconsin den 15–18 juli väntas 2 469 delegater, varav 104 obundna. För att knipa presidentkandidaturen krävs stöd av en majoritet, det vill säga minst 1 235 delegater.
Är det verkligen inte klart innan Milwaukee?
Formellt nej. Men medier och partier för egen räkning, det går inte att missa när en aspirant säkrat stöd för kandidaturen.
Donald Trump har i nuläget ett jättelikt övertag i opinionsmätningarna. Om han tar hem alla primärval och nomineringsmöten kan han komma över de magiska 1 235 delegaterna den 19 mars, då bland annat delegatrika Florida och Ohio går till valurnorna. Det är också möjligt att hans konkurrenter faller ifrån tidigare eller att han får en ointaglig ledning.
En osäkerhetsfaktor är hur de fyra brottsåtal som väckts mot expresidenten påverkar väljarna. Minst två rättegångar väntas starta under våren.
Varför är det sådant fokus på Iowa? Vilka är de andra viktiga datumen?
Iowa är först ut med Republikanernas nomineringsmöten den 15 januari, därför får den lilla delstaten i Mellanvästern stor uppmärksamhet. Presidentaspiranter har kampanjat och attackerat varandra på diners och marknader där i månader. Den som tar hem delstaten får medvind men blir inte alltid presidentkandidat: 2016 besegrades Donald Trump av Texasrepublikanen Ted Cruz här.
Nästa anhalt är det första primärvalet, som hålls i New Hampshire den 23 januari. I februari går invånarna i South Carolina, Nevada och Michigan till urnorna. Den 5 mars är den så kallade supertisdagen, då väljare i 17 delstater och territorier säger sitt.
Hur ser det ut på respektive sida?
Inom Demokraterna stödjer nära 70 procent av väljarna den sittande presidenten Biden, jämfört med 8 procent för utmanaren och författaren Marianne Williamson och 3 procent för Dean Phillips, representanthusledamot från Minnesota.
Republikanernas kamp domineras av Trump. Kontroverser och rättegångar till trots vill hela 63 procent av partiets väljare se expresidenten som kandidat. De närmaste medtävlarna, förra FN-ambassadören Nikki Haley och Floridaguvernören Ron DeSantis, ligger båda mer än 50 procentenheter efter.
Om Donald Trump har ett sådant övertag nu, ligger han därmed bra till inför presidentvalet?
Både och. Primärvalsprocessen brukar locka väljare med mer extrema åsikter vilket passar Trump. I presidentvalet handlar det även om de oberoende mittenväljarna, en kandidat måste ofta kalibrera sina vallöften.
