Den 1 januari stänger kärnkraftverket Ringhals 1. För ett år sedan togs även Ringhals 2 ur bruk. Ägaren Vattenfall beslutade redan 2015 att de båda kärnkraftsverken skulle stängas i förtid. De båda kärnkraftverken bidrog med cirka 45 procent av Ringhals samlade produktion. Vattenfall angav främst ekonomiska skäl för att avveckla. För tre år sedan togs även två av Oskarshamns reaktorer ur produktion.

Johan Svensson är tf driftchef på Svenska kraftnät, den myndighet som ansvarar för att det svenska elsystemet fungerar och är i balans. Han uppger till Bulletin att konsekvensen av att Ringhals 1 och annan kärnkraft läggs ned blir att det svenska elsystemet i framtiden blir mer sårbart och väderberoende. Samt att elsystemets stabilitet blir sämre.

– Det innebär att den installerade effekten minskar och att vissa stabiliserande egenskaper för kraftsystemet såsom rotationsenergi, reaktiv effekt och kortslutningseffekt minskar. Det betyder också att svensk elproduktions oberoende av väder minskar, säger Johan Svensson.

Ingen oro för nedläggningen

Miljöpartiets energipolitiska talesperson Lorentz Tovatt är dock inte orolig. Han menar att det byggs ut förnybar energi i snabbare takt än vad kärnkraften stänger ned.

– Det är bra att reaktorn stänger. Den uppnår inte de krav vi har om säkerhet på svenska kärnkraftverk och den har blivit utkonkurrerad av förnybar energi. Vi kommer ha ett enormt elöverskott även nästa år, trots att vi nu har stängt två reaktorer i Ringhals. Utbyggnaden av förnybart kommer fortsätta och underlätta omställningen fram till 2040, säger Lorentz Tovatt.

Moderaternas näringspolitiska talesperson Lars Hjälmered är av en motsatta åsikt. Han hade velat se att Ringhals 1 drivs vidare. 

"Det är bra att reaktorn stänger"

– Sverige behöver mycket el som kan levereras när kunderna behöver det för att vi ska kunna ha en bra ekonomisk utveckling. Elen måste också ha låga klimatutsläpp. Dessutom måste ett elsystem se till att ha rätt kvalitet för att datorer, lampor, maskiner etc. inte ska gå sönder. Ringhals 1 kan bidra till alla dessa tre saker, säger Lars Hjälmered.

Han anser också att Ringhals 1 har stora miljöfördelar.

– Enligt Vattenfall släpper kärnkraft som R1 ut under 10 gram för varje kilowattimme el. I Polen är utsläppen samtidigt över 600 gram för varje kilowattimme. Att behålla R1 skulle inte bara hjälpa oss i Sverige utan även kunna ha stor effekt på klimatet om vi kan exportera mer bra el och minska dålig el i andra länder. Stängningen stoppar olyckligtvis den möjligheten, säger Lars Hjälmred. 

Vattenfall hänvisar till att man stänger ned R1 på grund av det är olönsamt. Det är väl rätt beslut?

– Vattenfall kan säkert ha räknat hur det påverkar deras ekonomi, men det är samtidigt ett dåligt beslut för Sverige. Det är alltid elkunderna i Sverige som får betala för priset för elsystemet och om problem uppstår. Om det blir elkris i Sverige igen drabbar det inte Vattenfall, däremot måste företag och vi som privatpersoner betala. Därför är det rimligt att ta en större hänsyn än vad Vattenfall gjort och se till att behålla R1 för att ge en trygg elförsörjning och undvika elproblem, säger Lars Hjälmered.

Även organisationen Svenskt Näringsliv är kritiska till att Ringhals 1 fasas ut. Man menar att Sverige behöver all el som landet kan producera. Orsaken är att det just nu pågår en snabb omställning där fossila bränslen fasas ut samtidigt som efterfrågan på el ökar när samhället alltmer elektrifieras. Ett exempel är stålföretaget SSAB som tillsammans med det statliga gruvföretaget LKAB och Vattenfall siktar på att börja tillverka fossilfritt stål i Hybritprojektet. En process som beräknas kräva cirka 50 TWh mer el vilket motsvarar en tredjedel av dagens totala elbehov. Organisationen är också oroliga för att nedläggningen av Ringhals 1 riskerar att öka de redan stora prisskillnaderna på el som finns mellan södra och norra Sverige.

– En avgörande faktor för att näringslivet ska kunna fortsätta vara en motor i denna omställning är konkurrenskraftiga elkostnader. Ringhals 1 bidrar med planerbar kraft som är en viktig del i ett kostnadseffektivt elsystem särskilt i södra Sverige. Det är därför djupt olyckligt att det inte gått att finna lösning för att driva elproduktionen vid Ringhals 1 vidare, säger Marie Knutsen-Öy, ansvarig för energipolicies på Svenskt Näringsliv.

En process som beräknas kräva cirka 50 TWh 

“Oerhört bråttom att det vidtas åtgärder”

I somras drabbades södra Sverige av effektbrist och Svenska kraftnät var tvungna att upphandla stabilitetstjänster från Ringhals 1 för att säkra elsystemet. När elpriset steg kraftigt beslutade även energiföretaget Uniper att starta sitt fossileldade reservkraftverk i Karlshamn. I en artikel i tidningen Dagens Industri varnade nyligen högt uppsatta chefer från Vattenfall och energiföretaget Uniper om att denna situation sannolikt kommer att inträffa igen.

– Liknande, eller ännu allvarligare problem, kommer sannolikt att uppstå igen. Därför är det oerhört bråttom att det vidtas åtgärder för att komma till rätta med de stora obalanserna och bristerna som nu hotar elförsörjningen där underskottet på planerbar produktion i främst södra och mellersta Sverige blivit ett alltmer akut problem, uppgav Unipers vd Johan Svenningsson till Dagens Industri. 

Lorentz Tovatt är medveten om problemen i södra Sverige men han menar att kärnkraft inte är svaret. Det finns billigare och smartare sätt att lösa de problemen, anser han.

– Det handlar om att installera smart teknik i elnäten, att upphandla biogasturbiner och att jobba mer med batterier och vätgas gör att utmaningen kan minska framöver. Långsiktigt är investeringar i nätet det kanske mest avgörande och den typen av investeringar kommer vi behöva oavsett hur många kärnkraftsreaktorer vi har. Dessutom kommer vi nu se investeringar i havsbaserad vind och de kommer komma framförallt i södra Sverige. Så jag är inte orolig, lösningarna finns, säger Lorentz Tovatt.

Johan Svensson på Svenska Kraftnät uppger att man kommer att vara tvungen att lösa eventuella framtida behov av stödtjänster med andra lösningar än att kontraktera kärnkraft. 

– Under sommaren 2020 säkerställdes delar av behovet av systemstödjande tjänster genom avtal avseende Ringhals 1 som var nedreglerad på grund av låga elpriser. Framtida behov tillgodoses genom marknadsbaserade stödtjänster och systemtjänster för avhjälpande åtgärder, säger Johan Svensson.

TEXT: MARTIN BERG