Lagen om hemlig dataavläsning (HDA) trädde i kraft den 1 april 2020 efter flera års diskussion – redan hösten 2015 sade statsminister Stefan Löfven att regeringen ville tillåta det.

Under en pressträff på måndagen redovisade riksåklagare Petra Lundh, kammaråklagare Sara Nilsson och Christer Nilsson, chef vid Nationella operativa avdelningen (Noa), hur den nya lagen har använts.

– Vi behöver helt enkelt hålla jämna steg med den grova kriminaliteten och hemliga dataavlyssning gör skillnad, säger Petra Lundh.

Läs även: 200 års fängelse med bevis från Encrochat

Sammanlagt har lagen använts i 60 ärenden. Av dessa avslutades sju före årsskiftet och strax därefter kom en första fällande dom.

Hur många personer som har varit föremål för hemlig dataavläsning går inte att utläsa av redovisningen, men genom att lägga ihop antalet misstänkta som redovisas blir maxsiffran 170 misstänkte.

– Men då ska man komma ihåg att det är inte ovanligt att en person är misstänkt för flera brott eller förekommer i flera ärenden.

Varje tillstånd gäller i upp till 30 dagar och ett nytt tillstånd krävs för varje mobiltelefon eller dator som ska avlyssnas

I den utredning som Petra Lundh ledde för fyra år sedan förväntade sig experterna att HDA skulle användas lika mycket som rumsavlyssning, där användningen ligger på cirka 50 fall per år. Det innebär att lagen har använts mer än man trott.

Polisen vill gå längre

Från Polisens håll har erfarenheterna av att använda HDA varit ”mycket goda”, säger Christer Nilsson. Bevisläget har i flera fall förbättrats, nya förundersökningar har inletts och man bedömer att brott har kunnat förhindras. Men den nuvarande lagstiftningen går inte långt nog, anser Polismyndigheten.

Se även: Studio Bulletin: Helt rätt att avlyssna Encrochat

– Vi behöver fler verktyg, bland annat för att kunna inhämta information proaktivt mot den organiserade brottsligheten. Vi vill kunna rikta kraften mot individerna som leder och styr verksamheten, anstiftarna idag. Vi är betydligt duktigare på att jaga och ta fast de som är utförare, säger Christer Nilsson.

För att inte bara ”reaktivt utreda brott” vill Polisen kunna inhämta information för att kunna förhindra allvarliga brott och angrepp på vittnen. De vill också kunna rikta hemliga tvångsmedel – det vill säga hemlig rumsavlyssning, hemlig kameraövervakning och hemlig dataavläsning – mot personer och inte bara mot platser.

– Dagens grovt kriminella byter platser, bilar och telefoner hela tiden. Då måste vi gå till domstol igen och ansöka om ett nytt tillstånd för en ny plats, säger han, och tillägger att polisen inte alltid vet exakt var de kriminella kommer att träffas.

Lättare att komma åt gängledarna

Trots Polisens invändningar så menar kammaråklagare Sara Nilsson att dagens lag har gjort det lättare att komma åt ledande gängkriminella som inte själva vill utföra brotten.

De kommunicerar så gott som alltid genom krypterade appar med utförarna – som ofta är yngre personer med en lägre ställning i hierarkin. Informationen som man nu får fram är ”inte helt sällan till deras fördel”, säger hon.

Läs även: Nio åtalas i Encrochat-mål – planerade mord

– Jag har sett exempel på när yngre personer inte bara har fått instruktioner utan även väldigt tydliga direktiv och i princip övertalats att begå vissa brott, säger hon.

Hur den nya lagen kan användas styrs till stor del av övrig lagstiftning. I flera andra EU-länder går det att använda hemlig dataavlyssning i betydligt fler sammanhang.

– I många andra länder är det straffbelagt att delta i kriminella organisationer, och man ser även allvarligare på förmögenhetsbrott, vilket gör att de har större möjligheter att använda hemliga tvångsmedel. I väldigt många andra EU-länder kan även juridiska personer bli brottsmisstänkta, säger Sara Nilsson.

Text: Sören Billing

soren.billing@bulletin.nu