Ny data från SKR, Sveriges kommuner och regioner, visar att en av fem våldsutsatta personer som kommer i kontakt med kommunernas socialtjänst har blivit utsatta för synnerligen grovt våld, enligt ny data. Dessutom har socialtjänstens insatser i dessa ärenden visat sig ha stor betydelse för den utsatte.

SKR:s data består av uppgifter som rör våldsutsatta som samlats in och sammanställts tillsammans med 34 kommuner och deras socialtjänster.

– Våld i nära relation och hedersrelaterat våld är ett samhälls- och jämställdhetsproblem som skapar enormt lidande. Den här rapporten ger ny kunskap som kan användas för att utveckla stödet för våldsutsatta på ett mer träffsäkert sätt, säger Åsa Furén-Thulin, sektionschef för socialtjänst och jämställdhet på Sveriges Kommuner och Regioner i ett pressmeddelande.

Rapport genom SKR:s kvinnofridssatsning

Rapporten har tagits fram genom SKR:s kvinnofridssatsning och porjektet SU-Kvinnorfrid. Samtliga inblandade kommuner har följt upp över 3000 ärenden under 2022 och 2023, vilket bidragit till att presentera unik statistik gällande socialtjänstens insatser i ärenden med våldsutsatta.

Rapporten presenterar statistik som visar att den absoluta majoriteten, 96 procent, av de våldsutsatta vars ärenden ingår i rapporten är kvinnor. Av dessa kvinnor har en av fem blivit utsatt för mycket grovt våld.

Den allra vanligaste insatsen från kommunernas socialtjänst är stödsamtal, men även att hitta ett tryggt och säkert boende för den utsatta. Minst 27 procent av de drabbade för insatser som rör skyddat boende, tillfälligt boende eller att hitta en ny bostad för permanent boende.

Fler insatser för hedersutsatta

I 10 procent av fallen har den våldsutsatta personen drabbats i en hederskontext. I dessa fall är klienterna något yngre och våldet dessutom något grövre. Rapporten visar att hedersutsatta i genomsnitt får fler insatser samt att målet med insatserna nås i något högre grad jämfört med våldsutsatta som drabbats i en annan kontext.

Slutligen presenterar SKR att majoriteten av de drabbade upplever att deras situation förbättras efter kontakt med socialtjänsten. Sex av tio säger att stödet haft stor eller avgörande betydelse.

– För många våldsutsatta är det ett stort steg att söka hjälp. Ett viktigt budskap utifrån den här rapporten är att de flesta som söker stöd också upplever att det blir bättre. Våld ska aldrig accepteras, säger Åsa Furén-Thulin.

Fler samtal om våld mot kvinnor

Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset driver sedan 2007 Kvinnofridslinjen på uppdrag av regeringen. Statistik från 2023 visar att under året besvarades totalt 49 254 samtal, vilket i snitt är 135 samtal per dygn. Jämfört med 2022 har andelen samtal ökat med 10 procentenheter, vilket gör 2023 till året med flest samtal sedan upprättandet av linjen.

– Kunskapen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer har ökat i samhället. Inte minst under pandemin uppmärksammades det som ett samhällsproblem. Vi hoppas och tror att det även har lett till att fler våldsutsatta söker hjälp, säger Johanna Belachew, verksamhetschef på Nationellt centrum för kvinnofrid.

Nationellt centrum för kvinnovåld driver även Stödlinjen för män samt Stödlinjen för transpersoner.

Läs även: SVT korrigerar kärnkrafts-artikel efter Vattenfalls uppmaning