Över hälften av svenskarna vill se ett minskat flyktingmottagande, visar en färsk DN/Ipsos-undersökning. Motståndet är särskilt starkt bland Tidöpartiernas väljare, medan MP- och V-väljare är mest positiva till ökat mottagande.
Under flyktingkrisen 2015 fanns inledningsvis ett starkt stöd för att Sverige skulle ta emot fler flyktingar. Senare samma år svängde opinionen, och en majoritet började förespråka ett minskat mottagande – en trend som hållit i sig sedan dess.
Den senaste undersökningen från DN/Ipsos, genomförd i november 2024, visar att 52 procent av de tillfrågade vill att Sverige ska ta emot färre flyktingar än i dag. Endast 12 procent anser att mottagandet bör öka.
– Vi har under väldigt lång tid haft en väldigt flyktingrestriktiv opinion, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.
Stora skillnader mellan partiernas väljare
Synen på flyktingmottagande skiljer sig kraftigt beroende på politisk tillhörighet. Bland Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas väljare är motståndet mot ökad invandring som störst. Moderaternas väljare uttrycker också starkt stöd för ett minskat mottagande.
På andra sidan spektrumet finns Vänsterpartiets och Miljöpartiets väljare. Dessa är de enda grupperna där en majoritet vill att Sverige ska ta emot fler flyktingar.
– Det är bara de som tycker att vi ska ta emot fler än vi gör i dag, säger Källebring.
Socialdemokraternas och Centerpartiets väljare lutar däremot tydligt åt att minska mottagandet, vilket återspeglar en bredare trend även utanför de så kallade Tidöpartierna.
Geografiska och demografiska skillnader
Mätningen visar också hur faktorer som utbildningsnivå, kön och bostadsort påverkar opinionen. Storstadsbor och högutbildade tenderar att vara mer positiva till flyktingmottagande än landsbygdsbor och lågutbildade. Dessutom är kvinnor generellt mer öppna för att ta emot fler flyktingar än män.
– Män är klart mer restriktiva till hur många flyktingar vi ska ta emot, konstaterar Källebring.
Ett undantag i den långsiktiga trenden noterades under 2022, efter Rysslands invasion av Ukraina, då fler svenskar tillfälligt uttryckte stöd för att ta emot fler flyktingar. Redan året därpå vände dock opinionen tillbaka till de tidigare nivåerna.
Opinionsförändring i fokus
Den stabila opinionen för minskat flyktingmottagande har väckt frågor om hur politiska partier ska navigera i frågan. För några partier handlar det om att stärka redan existerande stöd, medan andra behöver hantera splittrade åsikter bland sina väljare.
– Det blir intressant att se om partierna kommer att anpassa sina budskap ytterligare inför valet, avslutar Källebring.
