Segregationen ökar och alltfler människor bor i utsatta områden i Sverige, visar en ny rapport från Delmos, myndigheten mot segregation.

Enligt rapporten har segregationen i landet ökat mellan 1990 och 2020 samt att allt fler kommuner har blivit mer segregerade. Dessutom ökade även antalet områden med socioekonomiska utmaningar över hela landet, såväl glesbygd som städer, under tidsperioden 2011–2020.

– Det innebär att vi lever alltmer separerade från varandra, säger Anders Kessling, direktör för Delmos, i ett pressmeddelande.

Kessling menar att den ökade segregationen riskerar att minska människors möjligheter till att förändra sin socioekonomiska situation.

– Eftersom allt fler bor och växer upp i områden med socioekonomiska utmaningar innebär det att den sociala rörligheten riskerar att minska framöver. Därför är det extra viktigt att arbeta med att förändra själva strukturerna som leder till och upprätthåller segregationen.

Lämnar utsatta områden

Delmos rapport, Platsens betydelse, visar även att individer som med hjälp av studier och jobb påverkat sin situation tenderar att flytta till områden som har bättre socioekonomiska förutsättningar när möjlighet ges.

– När personer som lyckas bättre på arbetsmarknaden flyttar ifrån ett område så tyder mycket på att nya hushåll med betydligt lägre inkomst flyttar in, visar forskning. Därför är det väldigt viktigt att jobba med att lyfta både individer och områden.

Socioekonomiska förutsättningar påverkar gymnasieexamen

Delmos har även studerat platsens betydelse genom att följa en årskull individer födda 1986. Personerna följdes från skolålder, 16 år, till vuxen ålder, 34 år, med individernas områdestyper som analysenhet.

Resultat visar att det finns flera skillnader i bland annat utbildningsnivå och inkomst mellan personer som vuxit upp och stannat kvar i socioekonomiskt utsatta och socioekonomiskt goda områden.

– Rapporten visar att det finns en rad skillnader som kan kopplas till vilken typ av område individen vuxit upp i. Området har exempelvis betydelse för utbildningsnivå och inkomster senare i livet, säger Anders Kessling.

Rapporten kom fram till att behörigheten till gymnasiet är cirka 30 procent lägre i områdestyp 1, utsatt område, jämfört med områdestyp 5, icke utsatt område.
Andelen 19-åringar som tar en gymnasieexamen i områden med goda socioekonomiska förutsättningar är 76 procent, betydligt högre än i områden med stora socioekonomiska utmaningar där endast 40 procent tog gymnasieexamen.

Läs även: Liberalernas lyft i nya mätningen – klart över riksdagsspärren