Apatiska barn som tvärtemot Socialstyrelsens råd separerades från sina familjer tillfrisknade, enligt en granskad studie utförd av Uppsala universitet. Även de barn som inte fick uppehållstillstånd tillfrisknade.
Tretton barn med uppgivenhetssyndrom, så kallade apatiska barn, tog del av studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften European Child & Adolescent Psychiatry. Forskare studerade patientdokumentationen för de barn mellan 8 och 15 år som behandlats vid ett behandlingshem som inte följde Socialstyrelsens rekommendationer.
Socialstyrelsen publicerade 2013 en vägledning till vårdpersonalen om familjens centrala roll i barnets tillfrisknande. De ansåg dessutom att ett beviljat uppehållstillstånd var nödvändigt för ett tillfrisknade.
Samtliga barn som deltog i studien fick stimuleringsterapi vid behandlingshemmet. Av de åtta barn som skildes från sina familjer tillfrisknade samtliga. Enbart ett av de fem barn som vårdades i familjens närvaro tillfrisknade.
Fem av de barn som deltog i studien erhöll ett uppehållstillstånd. Enbart ett av dessa tillfrisknade.
”Det här är den första vetenskapliga studien som jämför olika behandlingsmetoder och resultaten är tydliga. Varken familjenärvaro eller uppehållstillstånd är nödvändigt för tillfrisknande, snarare tvärtom. Vi anser att våra resultat bör föranleda en omprövning av behandlingen av barn med uppgivenhetssyndrom”, säger Karl Sallin, doktorand vid Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
I tre av de 13 dokumenterade fallen framkom simulering.
”Risken för simulerad sjukdom måste alltid beaktas vid uppgivenhetssyndrom”, tillägger Sallin, som även är barnneurolog på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.
På senare år har vittnesmål från utsatta barn, som nu är vuxna, dykt upp. Två av offren berättade bland annat för magasinet Filter hur de av sina familjer tvingats simulera apati.
Socialstyrelsens vägledning sågades av SBU
Fler än 1 000 barn har drabbats av uppgivenhetssyndrom i Sverige sedan den först uppmärksammades 1998. Tillståndet, som främst drabbar asylsökande barn och ungdomar, har kommit att betraktas som ett resultat av traumatiska upplevelser i hemlandet och stressen av att leva i Sverige under utvisningshot.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, granskade förra året det vetenskapliga underlaget för Socialstyrelsens råd från 2013. De drog slutsatsen att det fanns bristande bevis för Socialstyrelsens rekommenderade behandlingsmetod.
Socialstyrelsens vägledning från 2013 har nyligen plockats bort från myndighetens hemsida.
