Forskaren Åsa Hansson har analyserat registerdata för hela Sveriges befolkning från 1990 till 2021. Studien använder en ny metod för att mäta självförsörjning genom att jämföra inbetalda skatter med mottagna bidrag.

Metoden anses mer rättvisande än tidigare mått som sysselsättningsgrad, vilken kan inkludera personer som arbetar få timmar i veckan utan att vara självförsörjande.

Stora skillnader

Skillnaderna mellan grupperna är påtagliga. Bland inrikes födda är 70 procent självförsörjande, för personer födda i andra västländer 58 procent, och för personer födda utanför västvärlden endast 43 procent.

I ekonomiska termer blir klyftan ännu tydligare. En genomsnittlig inrikes född person bidrog med 65 427 kronor mer i skatt än bidrag under 2021. Personer födda i andra västländer bidrog med 32 101 kronor, medan personer födda utanför västvärlden i genomsnitt mottog 3 682 kronor mer i bidrag än de betalade in i skatt.

Studien visar att det 2021 fanns cirka 0,65 miljoner personer i arbetsför ålder utanför arbetsmarknaden och saknade förvärvsinkomst.

Många sysselsatta utan att vara självförsörjande

Samtidigt var 1,8 miljoner inte självförsörjande enligt studiens definition. Vilket visar att många är sysselsatta men på så låga nivåer att de inte är självförsörjande.

Studien visar också på en trend där beroendet av offentligt stöd ökar bland icke-självförsörjande. För personer födda utanför västvärlden steg det genomsnittliga stödet från 87 343 kronor till 96 864 kronor mellan 2016 och 2021.

Över livscykeln framträder ytterligare skillnader. Inrikes födda är i genomsnitt självförsörjande mellan 25 och 63 års ålder. För utomvästliga invandrare är ingen åldersgrupp som helhet självförsörjande, inte ens i arbetsför ålder. Detta beror på att överskottet från de självförsörjande inte räcker för att täcka underskottet från de bidragsberoende i samma åldersgrupp.

Andelen självförsörjande utomvästliga invandrare ökade från 35 till 43 procent mellan 2016 och 2021 enligt studien. Graden av självförsörjning ökar med tiden i Sverige, vilket tyder på en gradvis integration.

Studien visar också könsskillnader och geografiska variationer. Andelen självförsörjande var högre bland män än kvinnor. Den är också högre i Stockholm än i Göteborg och Malmö.

Skillnader mellan svenskafödda och utomvästliga äldre

Det har blivit vanligare att inrikes födda äldre fortfarande arbetar eller har inkomst från kapital eller privat tjänstepension. Sverigefödda som är 70 år eller äldre får ungefär 60 procent av sin disponibla inkomst från den offentliga sektorn, medan siffran för utomvästliga invandrare är närmare 100 procent.

Åsa Hansson påpekar i sin studie att resultaten inte betyder att varje individ bör vara självförsörjande vid varje tidpunkt i livet.

Det svenska välfärdssystemet är utformat för omfördelning över livscykeln, med stöd under studietiden och pensionsåren, och skattebetalningar under de yrkesverksamma åren.

Men för att systemet ska vara hållbart måste de flesta individer vara nettobetalare under en betydande del av sitt liv.