Acta Publica har granskat de 372 anmälningar som gjorts mot 338 läkare under de senaste fem åren. Granskningen baserade sig på på vårdgivarens lagstadgade skyldighet enligt patientsäkerhetslagen att anmäla den läkare som kan riskera patientsäkerheten.

Varannan läkare som anmäldes var utbildad utanför Sverige. I landet som helhet är var tredje läkare utbildad utomlands. Rumänien sticker ut, med 41 anmälningar mot 33 läkare, utbildade där, följt av Irak med 15 anmälningar, Polen med 14 och Danmark med 12.

Analysen visar dock att ”en något lägre andel av anmälningarna mot utlandsutbildade läkare leder till någon form av påföljd från Ivo, jämfört med för läkare som har svensk examen. Det kan tyda på att utlandsutbildade läkare anmäls på lösare grunder än svenskutbildade läkare” skriver Acta Publica.

Hyrläkare och äldre manliga läkare överrepresenterade

Hyrläkare står för en tredjedel av alla anmälningar, trots att deras andel av läkarkåren är lägre. Myndigheten för vård och omsorgsanalys uppskattar att var femte läkare inom primärvården var inhyrd eller jobbade som vikarie 2018.

Hälften av alla anmälningar härstammar från vårdcentraler, vilket kan bero på beroendet av hyrläkare i regioner med läkarbrist och låg läkartäthet. En vårdcentral i Hallsberg sticker ut ordentligt, med sju anmälningar mot olika hyrläkare.

En majoritet av klagomålen riktar sig mot läkarens medicinska brister, att de utfört bristfälliga undersökningar eller gjort medicinska felbedömningar. Men en tredjedel av anmälningarna riktar sig mot felaktiga förskrivningar av medicin, oftast stora mängder av narkotikaklassade läkemedel. ”Vissa av dessa felsteg har riskerat patienterna liv”, skriver Acta Publica. Enbart 15 fall handlar om en läkares otillräckliga språkkunskaper.

Tre fjärdedelar av anmälningarna riktas mot manliga läkare, trots att läkarkåren idag är förhållandevis jämlik. Genomsnittsåldern på de anmälda läkarna ligger också högt, på 59 år. En femtedel av dem hade passerat 65-årsstrecket när de anmäldes.

10 procent av anmälningarna har lett till förlorad legitimation

Kritik utfärdades mot lite mer än en tredjedel av alla ärenden där Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, fattat beslut, och drygt en tredjedel av fallen lades kritiken ned av Ivo.

Men 120 av de 372 fallen gick vidare till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, som drog tillbaka läkarlegitimationen för 30 av läkarna. Det tog dock i snitt ett och ett halvt år innan processen avslutades, vilket medförde att dessa patientfarliga läkare legitimt förblev i tjänst under denna period.

I hälften av fallen som togs vidare till HSAN utfärdades även en prövotid, vilket innebär att läkaren behåller sin legitimation men står under en särskild tillsyn av Ivo under tre år.

Läs även: Älgade in på vårdcentralen – fick avlivas på plats