Minnet blir sämre. Tankebanorna långsammare. Och reaktionsförmågan är inte längre vad den en gång varit. Det är välkänt att mycket som handlar om vår kognitiva förmåga försämras i takt med att åren går.

Men det finns undantag. Tidigare forskning pekar på att det finns kognitiva förmågor som precis som ett bra vin snarare blir bättre med åren, främst kopplat till hur kunskap och erfarenhet används för att lösa problem. Och i en studie från Georgetown University Medical Center, publicerad i tidskriften Nature Human Behaviour, ges nu en fylligare bild av vad som händer med vårt tänkande när vi blir gamla.

Förbättringar

Resultatet visar att två viktiga funktioner i hjärnan, som gör att vi kan ta hand om ny information och fokusera på vad som är viktigt i en given situation, faktiskt kan förbättras hos äldre. Enligt forskarna ligger de funktionerna till grund för viktiga aspekter av kognition, som bland annat beslutsfattande och självkontroll.

”Att de här förmågorna förbättras med åldrandet beror sannolikt på att vi helt enkelt tränar på dessa färdigheter under hela vårt liv”, skriver Michael T Ullman, professor vid Institutionen för neurovetenskap vid Georgetown University, i en kommentar.

Enkelt förklarat har forskarna använt ett test för att undersöka flera aspekter av uppmärksamhet hos 702 personer mellan 58 och 98 år – det åldersspann då kognitiva förmågor brukar förändras som mest.

När det gällde förmågan till snabb reaktion var resultatet bättre hos de yngre i gruppen medan de äldre gjorde bättre ifrån sig när det kom till förmågan att koncentrera sig på det viktigaste i en situation, utan att bli distraherad. Det gällde upp till omkring 78 års ålder, därefter syntes en nedgång.

Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, tycker att det är intressant att forskarna försöker studera en funktion utifrån flera aspekter och testa vad som faktiskt blir bättre.

– Det kan nog vara tröstande att veta att man blir bättre på vissa saker med åldern, även om man blir sämre på annat.

Bättre förare?

För några år sedan gjordes en studie som drog slutsatsen att de bästa bilförarna är mellan 65 och 75 år.

– En ung person är bättre som racerförare men i vanlig trafik är en erfaren bilist bättre på att undvika situationer där man behöver reagera snabbt, säger han.

– Den här studien stödjer ju det, eftersom här blev förmågan att plocka bort distraktioner och bestämma vad som är viktigt bättre med stigande ålder.

När det gäller undersökningar av åldersrelaterade förändringar är idealet att följa samma personer över tid, för att kunna se hur de åldras. Den aktuella studien är ett tvärsnitt, det vill säga alla har undersökts vid ett och samma tillfälle – vilket lyfts fram som en svaghet av såväl rapportförfattarna som av Skoog.

– Tvärsnittsstudier överskattar ofta försämring med stigande ålder, eftersom utbildningsnivån ofta är bättre i senare födda generationer (alltså de yngre i tvärsnittsstudier). Men det ger ju också ett stöd till slutsatserna kring det som blev bättre.

”Större resurs”

Skoog är en av forskarna bakom H70-studierna som undersöker 70-åringar födda vid olika årtal. Slutsatserna är att åldrandet har förskjutits och att ”70 är det nya 50”. Studien från Georgetown University ser han som ytterligare ett argument i debatten om hur långt upp i åldrarna människor ska jobba.

– Äldre kan vara en större resurs för samhället än man tror, just på grund av att vissa förmågor utvecklas och blir bättre även när vi kommer upp i 70–75-årsåldern.

– Men eftersom man också blir sämre på vissa saker kan yngre och äldre komplettera varandra på arbetsplatsen.