En pågående desinformationskampanj gör att familjer är rädda för socialtjänsten, enligt kommunens företrädare. Många vågar inte ta emot hjälp när de behöver det. Nu satsar Halmstads kommun på en ny lösning - dialogtolkar som kan förklara svenska myndigheter på djupet.

– Vi fick ju förfrågan av socialtjänsten där man önskade hjälp att nå ut till människor som inte vågade ta emot hjälp från socialtjänsten, säger Jasmina Sandell, en av två tolksamordnare på kommunen, till Bulletin.

Desinformation skapar rädsla

Bakgrunden är allvarlig. Susanne Andreasson, enhetschef på Mottagningsenheten inom socialförvaltningen, beskriver problemets kärna:

”Det som var avgörande var den desinformationskampanj mot socialtjänsten som har pågått i flera år och är i allra högsta grad fortfarande levande. Vi möter familjernas oerhörda rädsla för socialtjänsten och desinformationen om att det vi mest gör är att omhänderta barn”, skriver hon till Bulletin.

Rädslan hindrar enligt Andersson familjer från att ta emot stöd när de behöver det mest. Situationer eskalerar och blir värre när hjälp avvisas.

”Många familjer kommer från länder där myndigheter är drabbade av korruption, vilket innebär att det har svårt med tilliten till oss och tro på att vi vill vara ett stöd”, förklarar Andreasson.

Vanliga tolkar räcker inte

Även när tolkar finns närvarande uppstår missförstånd. Caroline Björnkvist, enhetschef för arbetsmarknad och försörjning, förklarar begränsningarna:

– För det är också ibland lite en vanlig ett vanligt missförstånd. Man tänker boka tolk och så får man hjälp med det andra, men en tolk får ju bara tolkas det som sägs i rummet, säger hon.

Vanliga tolkar får enligt god tolksed inte lägga till förklaringar eller gå utanför det som sägs. Dialogtolkarna ska kunna jobba parallellt med båda delarna.

– Vi har sett att det finns ett behov att ibland, även om vi har tolk med, så missförstås informationen som ges till personen som tolken tolkar åt, säger Sandell.

Arabiska bland prioriterade språk

Enligt Hallandsposten har Halmstads kommun totalt 135 aktiva tolkar som tillsammans behärskar 86 språk. De sex nya dialogtolkarna ska täcka de mest efterfrågade språken:

– De språken som vi har fått efterfrågat är ju då arabiska, somaliska, tigrinja, persiska, dari och sen så ukrainska och ryska, säger Sandell.

En av dialogtolkarna som Hallandsposten intervjuar har analfabetism som specialområde - ett växande problem när personer från länder utan allmän skolgång kommer till Sverige.

Strategisk användning planerad

Socialtjänsten planerar att använda dialogtolkarna strategiskt i känsliga möten.

”Vi tänker att när familjen inte har varit hos oss tidigare så ska vi alltid ha med en dialogtolk i första mötet om det är möjligt”, skriver Andreasson.

Om missförstånd uppstår kan handläggaren diskutera med dialogtolken vad som gick fel och få råd inför nästa möte.

Kostade över 90.000 kronor

Satsningen finansieras helt av kommunala medel.

– Utbildningen för samtliga dialogtolkar gick på drygt 90.000 och finansieras av kommunala medel, säger Björnkvist.

Verksamheten startar i oktober med systematisk uppföljning planerad.

– Vi kommer att göra kontinuerliga uppföljningar på hur det tas emot. Vi startar igång nu i oktober och sen kommer vi att göra månadsvis avstämningar för att se vad som funkar och vad som inte funkar, säger Björnkvist.

Hoppas nå fler familjer

Förväntningarna på satsningen är högt ställda.

”Våra förväntningar på denna satsning är att vi hoppas på att vi kan nå fler familjer och därmed få dem att ta emot de stöd de är i behov av vilket gynnar de barn och ungdomar vi möter”, skriver Andreasson.

Enligt Hallandsposten deltog Halmstad tidigare i ett pilotprojekt kring dialogtolkar mellan 2020 och 2022. Nu hoppas kommunen att andra ska bli intresserade om modellen visar sig framgångsrik.

– Vi tänker ju ändå att vi är i framkant och jobbar utifrån konceptet. Vi hoppas kunna få fram drift i våra dialogtolkar och att det sprider sig sen om det funkar bra, säger Björnkvist.