När paret häktades i början av april identifierades de som en 29-årig man och en 27-årig kvinna med medborgarskap i Afghanistan. Men det har nu visat sig inte stämma.

– Efter den utredning som bedrivits har vi till slut lyckats klarlägga att personerna heter något helt annat, är födda tio år tidigare och har ett helt annat medborgarskap än det angivna, säger Hans Ihrman, vice chefsåklagare vid riksenheten för säkerhetsmål, till TT.

Advokaten Nima Rostami som specialiserat sig på migrationsärenden är övertygad om att de två misstänkta har kopplingar till Iran.

– Det måste handla om Iran. Det är inget snack. De har medborgarskap i Iran eller på annat sätt kopplingar, säger Nima Rostami.

Enligt Hans Ihrman har utredarna misstänkt att mannen och kvinnan levt under falsk identitet men inte kunnat få det bekräftat tidigare.

– De har nekat till det fram till för två veckor sedan.

De nya uppgifterna om vilka kvinnan och mannen egentligen är påverkar, enligt Hans Ihrman, inte misstankarna mot dem eller omständigheterna i övrigt.

– Men det har varit en del av deras brottsplan att ange falska uppgifter på det här sättet, säger han.

Paret, som sitter häktade sedan den 5 april, är på sannolika skäl misstänkta för stämpling till terrorbrott, som ska ha skett i Stockholmsområdet mellan den 2 januari och den 2 april.

Säkerhetspolisen grep paret den 2 april efter att de anhållits i sin frånvaro. Tillslaget skedde efter en längre tids arbete. Vid gripandet gjordes även ett stort it-beslag.

Nima Rostami var redan när de två misstänkta greps skeptisk till att de var afghaner.

– Det förekommer inga sådana förnamn eller efternamn i Afghanistan, säger han.

Dessutom har paret haft tolkstöd på farsi, persiska, och inte dari, ett av språken i Afghanistan.

– Konstigt att de inte behärskar dari, skillnaden mellan dari och farsi är lika stor som mellan norska och svenska, säger Rostami.

Han vänder sig allmänt mot Migrationsverkets summariska bakgrundskontroller. Han ger ett exempel: En bakgrundskontroll kan till exempel innebära att den sökande får frågan om denne blivit dömd för brott. Men Migrationsverket gör ingen kontroll i hemlandet för att försäkra sig om att den sökande inte blivit dömd för något brott där.

Enligt Rostami är denna kontroll lika summarisk vid arbetskraftsinvandring som vid anhöriginvandring. 

– Det skulle kunna vara en välplanerad aktion under lång tid i Sverige utan att någon myndighet kan upptäcka vad som försiggår.

Sverige är attraktivt för utländska fientliga intressen säger Nima Rostami.

– Det svenska migrationssystemet möjliggör för utländska agenter i Sverige som skulle kunna utföra handlingar för en främmande stat, till exempel IS eller Iran. Den välvilja i bedömningen av asylberättelsen och skyddsstatusen som en beviljad flyktingstatus åtnjuter, och en obefintlig bakgrundskontroll i samtliga migrationsärenden, öppnar vägen även för främmande makters agenter, anser han.

– Undvik att spekulera för mycket i varifrån min klient kommer, säger advokat Ronnie Wandt som företräder mannen. Det har sannolikt inte någon avgörande betydelse för ansvarsfrågan. 

Ronnie Wandt uppger att hans klient vidhåller sitt förnekande av samtliga anklagelser. 

Emma Dyrén, kvinnans advokat, har avböjt att kommentera. 

Paret, som är misstänkta för stämpling till terrorbrott mellan den 2 januari och den 2 april i år, har inte begärt tolkningshjälp på dari eller pashtu som är Afghanistans två officiella språk.

Afghanska handlingar har lågt bevisvärde

 Nima Rostami ifrågasätter deras afghanska identitet på flera grunder.

– Afghanska handlingar har lågt bevisvärde och är dessutom lätta att förfalska, säger han. Afghanistan har dessutom rätt länge saknat ett effektivt folkbokföringssystem. Det följer inte internationell standard.

Nima Rostami anser att i detta fall kan det ha varit svårt för Migrationsverket att på djupet inse digniteten av deras asylberättelse. 

– Det räcker med att de genom en muntlig utsaga gör sitt medborgarskap ”sannolikt”.  Enligt praxis är identiteten av underordnad betydelse om asylberättelsen framstår som trovärdig och rimlig. Migrationsverket har uppfattat parets berättelse som trovärdig och bedömt dem vara i behov av skydd eftersom de i första hand fått tre års uppehållstillstånd. Tre års uppehållstillstånd indikerar att de beviljats asyl. 

Det finns fyra grunder till att Migrationsverket beviljar uppehållstillstånd: skyddsbehov, start av näringsverksamhet, anställning eller anknytning.

Det misstänkta paret ansökte om uppehålls- och arbetstillstånd i oktober 2015. De beviljades ett treårigt tillstånd till och med augusti 2020 och de begärde förlängning av uppehålls-och arbetstillståndet i mars 2020. De beviljades ett treårigt tillstånd att gälla till den 2 september 2023. 

Tidningen Expressen har besökt parets grannar i en förort till Stockholm. Grannarna berättar att paret tejpade för sina fönster och verkade hemlighetsfulla. 

– De kan ha tejpat igen fönstren för att dölja att de konstruerade sprängmedel, det beror på hur nära de övriga husen ligger, vad var insynen, vad försökte de dölja, frågar Magnus Ranstorp, terrorexpert vid Försvarshögskolan.

– Det mest intressanta är it-materialet som Säpo säkrat, finns det instruktionsmanualer, vilken var parets webbhistorik, och så vidare, säger Magnus Ranstorp. 

Han berättar att under Rakhmat Akilovs förundersökning säkrade Säpo bland annat de internetsidor med IS-propaganda som Akilov besökt. 

Vad gäller det gripna paret så råder förundersökningssekretess, varken advokater eller Säpo vill eller kan svara på frågor.

– Det är sekretess i ärendet, vi kan inte säga mer, det skulle kunna skada utredningen, säger pressekreteraren vid säkerhetspolisen Jasmina Sofic.

– Ett antal utredningsåtgärder genomförs, till exempel förhör, och genomgång av beslag, och den fortsatta utredningen kommer att visa om det finns information som vi kan gå ut med, förklarar Sofic.

Kan vara shiamuslimer

Nima Rostami tycker att paret låter som sofistikerade individer som inte gjort något väsen av sig under tiden de varit här. 

– Enligt tidningen Samnytt som intervjuat den afghanska kvinnans arbetsgivare är kvinnan shiamuslim och har bott i Iran. Om deras namn är afghanska namn så är det ovanliga namn, deras identitet kan inte styrkas, om de också har varit bosatta i Iran kan deras kopplingar till Iran och militanta shiagrupperingar inte helt uteslutas. 

Afghanistan har cirka 15 procent shiamuslimer och de övriga är sunni. Majoriteten av muslimer i Iran är shia.

Nima Rostami påpekar att Iran är ett av de tre länder, tillsammans med Kina och Ryssland, som Säpo pekat ut särskilt för aktiviteter i Sverige.

– Iran har en expansionistisk politik vilken mobiliserar, organiserar och finansierar shiamigranter i väst och särskilt i Sverige. Säpo har också utpekat Iran som ett land som bedriver underrättelseverksamhet i Sverige. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, har pekat ut Iran som ett land som arbetar med informationspåverkan.

– Ingenting har kommit fram om paret så länge de varit här trots att mycket låter suspekt. De låter målmedvetna och skulle mycket väl kunna ha anknytning till iranska staten och då skulle USA och Israel vara de primära målen, säger Nima Rostami.

Text: TT/Pelle Zackrisson/Margaret von Platen