Frågan om att implementera en ny lagstiftning gällande könstillhörighet har debatterats under en längre period.

Sedan den nya regeringen tillträdde hösten 2022 har förhandlingarna om en ny lagtsftning dragit ut på tiden då de tre regeringspartierna haft svårt att enas i sakfrågan.

I september lade Moderaterna och Liberalerna fram ett utskottsinitiativ i socialutskottet om en modernisering av lagen om “fastställande av könstillhörighet i vissa fall” eller könstillhörighetslagen som den kallas.

Utskottsinitiativet liknar till stor del den lagrådsremiss som den förra rödgröna regeringen la fram i juli 2022, med vissa undantag. Kristdemokraterna har valt att inte ställa sig bakom utskottsinitiativet då partiet inte stöder vissa delar av förslaget, likaså Sverigedemokraterna.

Splittrat regeringspartierna

Frågan om könstillhörighetslagstiftning ligger ytterst på sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johanssons (KD) bord.

KD:s invändning är bland annat att M och L vill sänka åldersgränsen för juridiskt könsbyte, något partiet inte går med på. Christian Carlsson, KD:s socialpolitiske talesperson, vill heller inte att människor som inte diagnostiserats med könsdysfori fritt ska kunna välja och byta juridiskt kön. Men frågan har splittrat Kristdemokraterna internt då vissa inom partiet är positiva till en mer liberal lagstiftning på området.

Sverigedemokraternas Carita Boulwén, ledamot i socialutskottet skriver i en debattartikel att förslaget är förkastligt. Hon motsätter sig starkt idén om förenklat juridiskt könsbyte. Vidare anser partiet att det riskerar få oanade och allvarliga konsekvenser.

”Det är också ett svek mot alla de barn som som lider av psykisk ohälsa och riskerar att slå hårt mot de rättigheter som vi kvinnor kämpat för. Att i det osäkra vetenskapliga läget gå fram med ett sådant förslag är ansvarslöst”, skriver Angelica Lundberg, ledamot i socialutskottet för SD till Bulletin.

M och L debatterar snarare för ett slopat krav om en könsdysfori-diagnos. Partierna anser att Sverige bör ta samma inriktning som grannländerna Danmark, Finland och Norge som gått före med förenklade vägar till byte av juridiskt kön.

Därför har Tidöpartierna inte lämnat in en gemensam proposition till riksdagen.

Finns en majoritet för förslaget

Socialutskottet kommer att påbörja en beredning av utskottsinitiativet då det finns en riksdagsmajoritet för förslaget i utskottet. Samtliga partier i det rödgröna blocket är positiva till en lagändring.

Hur processen kommer fortgå och när riksdagen kommer rösta i frågan är dock oklart. Enligt Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordförande för socialutskottet, kan en omröstning troligtvis ske någon gång under våren.

Punkten om en moderniserad könstillhörighetslag är en fråga som inte inkluderats i Tidöavtalet men som länge uppmärksammats av hbtqi-lobbyn där frågan om juridiskt könsbyte är en central del.

Förenklad process

Juridiskt könsbyte har man kunnat göra i Sverige sedan 1970-talet. Det nya lagförslaget syftar till att förenkla proceduren för att ändra den juridiska könstillhörigheten och föreslår att den medicinska utredningen inte behöver vara lika omfattande.

Idag kan den person som har fyllt 18 år och har en fastställd diagnos om könsdysfori få byta juridiskt kön samt genomgå underlivskirurgi. Man ska ha varit i kontakt med ett specialiserat utredningsteam inom vården i minst två år innan en ansökan om juridiskt könsbyte kan skickas in till Rättsliga rådet vid Socialstyrelsen.

Det är den processen M och L nu vill förkorta och förenkla.

– Nu ska man kunna få en enklare medicinsk prövning för att ändra det juridiska könet. Det blir möjligt att söka från 16 år om båda vårdnadshavarnas samtycker. De övriga åldersgränserna för kirurgiska ingrepp kvarhålls, säger Johan Hultberg (M), riksdagsledamot i socialutskottet till Bulletin.

Förslaget på en ny och modernare könstillhörighetslag separerar juridiskt kön från könsbekräftande vård.

– De stora förändringarna jämfört med hur det ser ut i dag är att det blir en tydlig skillnad mellan det juridiska könet och frågan om kirurgi. Det blir en lag som reglerar de kirurgiska ingreppen i könsorganen och en lag som hanterar ändring av de kön som framgår av folkbokföringen, säger Johan Hultberg.

Inget tredje kön

Att ändra juridiskt kön innebär att man får en ny bokstav i passet och ett nytt personnummer där näst sista siffran förändras. För att ändra juridiskt kön med dagens lagstiftning behöver man inte genomgå några kirurgiska ingrepp. Det kommer man framgent inte behöva heller.

Johan Hultberg (M) är noggrann med att poängtera att den nya lagstiftningen inte inkluderar frågan om att införa ett juridiskt tredje kön, utan snarare att ge individer rätten att ändra sin juridiska könstillhörighet mellan de nuvarande två könen.

– Frågan om att införa ett tredje kön finns inte med i den här utredningen. Det skulle kräva en helt ny utredning. Du kan bara välja om du vill vara man eller kvinna, säger han.

Den nya lagstiftningen kommer att innebära flera utmaningar för det nuvarande systemet.

– Om män blir kvinnor i folkbokföringen, kommer de då att kallas till mammografi?, säger Sarah Kullgren från KD-kvinnor till SvD.

RFSL vill gå längre

Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter, RFSL, anser att regeringens förslag om en moderniserad könstillhörighetslagstiftning är ett steg i rätt riktning.

Samtidigt strävar RFSL efter att gå ännu längre och hade föredragit att ingen medicinsk prövning alls skulle krävas för att genomföra ett juridiskt könsbyte.

RFSL anser anser att den administrativa processen bör förenklas avsevärt och att lagen i högre grad bör grundas på principen om självbestämmande. RFSL menar att man ska kunna göra en enkel ansökan om juridiskt könsbyte hos Skatteverket.

Organisationen vill även att man ska kunna ändra sin juridiska könstillhörighet redan från 12 års ålder.

– Jag skulle gissa att RFSL tycker att vårt förslag är välkommet men inte tillräckligt, säger Johan Hultberg (M).

Läs även: Kallduschen för Tidö: S får bäst betyg gällande lag och ordning