De nya regler för organdonation som regeringen föreslår kommer bland annat att slopa närståendes rätt att förbjuda organdonation. ”Det kan avlasta anhöriga i en svår och ofta oväntad situation”, skriver Centerpartiet i en motion.
Varje år dör mellan 30–50 personer under tiden de väntar på en transplantation. För att underlätta organdonationer kommer riksdagen att rösta om ändrade regler den 18 maj. En övervägande majoritet av svenskarna är positivt inställda till organdonation, enligt Socialstyrelsen, men bara två av tio finns med i donationsregistret.
Bland annat kommer närståendevetot, den rätt som närstående i dag har att förbjuda donation i de fall den möjliga donatorns inställning till donation är okänd, att tas bort, enligt lagförslaget. Anhörigas roll renodlas till följd av denna ändring till förmedlare av information om den möjliga donatorns inställning till donation.
En annan förändring möjliggör organbevarande behandling hos möjliga donatorer om denna inte kan vänta till efter döden, så länge den endast medför mer ringa smärta eller skada. Även insatser efter döden skall bli lagliga, om de behövs för att bevara ett organ eller en vävnad inför en transplantation.
Personer med funktionsnedsättningar som medför att de som vuxna inte kan ta ställning till donation omfattas inte av lagen.
Förra året blev 192 personer som avled organdonatorer, vilket ledde till att 631 organ kunde transplanteras till svårt sjuka patienter. Det är främst njurar som transplanteras, följt av levrar och hjärtan.
En majoritet av riksdagspartierna stödjer förslaget. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Läs även: Färre organdonationer under pandemin
