Facebook noscript imageNya rön om vart Mars vatten tog vägen
Vetenskap
Nya rön om vart Mars vatten tog vägen
Mars rover.
Foto: AP
Mars rover. Foto: AP

Solstormar slet bort Mars atmosfär för årmiljarder sedan. Därmed försvann planetens vatten ut i rymden, enligt den förhärskande teorin.

Nu kommer en alternativ förklaring till vart vattnet tog vägen.

I den vetenskapliga tidskriften Science lanserar en forskargrupp idén att mycket av Mars vatten i stället absorberades av mineraler i jordskorpan.

Modellerna i den nya studien reder ut motsägelser mellan sammansättningen av dagens tunna atmosfär och geologiska uppskattningar av hur mycket vatten som en gång täckte Mars yta.

Enligt forskarnas simuleringar förlorade Mars 40–95 procent av sitt vatten under den noakiska epoken som ligger 4,1–3,7 miljarder år bort.

Floder och hav

Deras slutsats är att 30–99 procent av planetens ursprungliga vatten togs upp av mineraler och begravdes i jordskorpan.

Forskargruppen, ledd av Eva Scheller vid California Institute of Technology, stöder sig bland annat på observationer från sonder ovan Mars, farkoster på ytan och Marsmeteoriter.

En gång rann vatten i floder, sjöar och hav på Mars. I dag återstår ytterst lite vatten, till mesta delen i frusen form, vid Mars poler.

Röd och död

Hur vår rymdgranne förlorade sin atmosfär och sitt vatten har förklarats med den stora solaktiviteten i början av vårt solsystems historia. Solvinden (solen kastar ut partiklar, främst energirika elektroner) var då starkare och utbrotten av solstormar (kraftiga utbrott av solvind) mer frekventa.

För runt fyra miljarder år sedan var aktiviteterna som starkast. Mars hade magnetfält som skyddade mot bombardemanget av partiklar, men processer gjorde att magnetismen klingade av och atmosfären började tunnas ut. Följden blev avkylning och vattnet försvann – ut i rymden eller ner i jordskorpan?

Kvar blev hur som helst en röd, död ökenplanet.

TEXT: Lars Pedersen/TT
 

Fakta: Mars

Mars är den yttersta av de fyra jordliknande planeterna. Den kallas "den röda planeten" eftersom dess yta är rödfärgad av stora mängder järnoxid.

Mars har en radie som bara är hälften av jordens och dess massa är bara en tiondel av jordens massa. Planeten har två små månar, Phobos och Deimos.

Året på Mars är nästan dubbelt så långt som på jorden, 687 dygn, en effekt av att planeten ligger längre från solen än vår egen planet. Däremot är dygnet nästan exakt lika långt som på jorden.

Långt tillbaka i tiden hade Mars sannolikt ett klimat som var mer likt jordens, med en skyddande atmosfär och flytande vatten. Nu har Mars en tunn atmosfär som främst består av koldioxid, men även kväve och argon.

Temperaturerna på ytan växlar dramatiskt mellan natt och dag, från 130 minusgrader till 20 plusgrader.

Källa: Nationalencyklopedin

TEXT: TT

TT Nyheter