Det krävs ett visst mod för att på nytt väcka intresse för den japanska börsen, särskilt när Japan blivit synonymt med ekonomisk stagnation. Men landet börjar visa tecken på vitalisering.

– Det pågår stora förändringar i Japan, säger Marie Söderberg, professor i japanologi på Japaninstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, till Bulletin.

– Landet öppnar upp mycket mer. Även om Japan har en rad problem med en sjunkande befolkning så ligger de japanska företagen långt framme vad gäller forskning och de är stadda vid kassa, enligt Marie Söderberg.

Den tidigare premiärministern Shinzo Abe startade en kampanj för att förbättra kapitaleffektiviteten och öka ”shareholder value”. Kapitalinvesteringarna har därför ökat och korsägandet har även minskat i Japan.

– Japanska företag har använt de senaste tio åren för att omstrukturera. De har avyttrat de delar som är utsatta för kraftig konkurrens från Korea och Kina, inom främst konsumentelektronik, säger Patrik Ström som förestår Japaninstitutet.

– Istället har de japanska företagen satsat på mer avancerade områden som smarta energilösningar, hållbara transportlösningar och bredare systemplattformar. Ett tydligt exempel på detta är Hitachis uppköp av ABB Power Grids.

Större transparens hos japanska bolag

De japanska tillsynsmyndigheterna reviderade bolagens ”Corporate Governance Code” senast 2018 och i juni i år. Målet är att öka transparensen och få mer oberoende och jämställda bolagsstyrelserna.

Som ett resultat har försäljningar, köp och sammanslagningar av företagen ökat. Investerarna har blivit mer engagerade och aktiva.

Börsnoterade japanska företag satsar också mer ESG (Environment, Social and Governance) eller hållbarhet.

Enligt Paras Anand kan Japan bli nettovinnare på de nya ekonomiska villkoren och på de nya japanska strukturella reformerna.

Japanska bolag förberedda för inflation

Om Paras Anand har rätt är Japan bättre positionerat än något annat land vid en stigande inflation. Det japanska aktieindexet har flera sektorer som brukar överträffa index vid hög inflation, till exempel biltillverkning, verkstad och kapitalvaror.

Fordonsrelaterade aktier står för cirka tio procent av Topix index (Tokyo Stock Exchange Price Index) och har historiskt haft en positiv korrelation med inflationen. Under tidigare inflationsperioder har japanska tillverkare kunnat fortsätta att styra sin prissättning av varor och kunnat överföra de ökade kostnaderna på sina internationella kunder.

Allt oftare signaleras från centralbankerna runtom i världen att de nu ska upphöra med sina kvantitativa lättnader. Japan gynnas då eftersom de japanska företagen hör till de lägst skuldsatta i de utvecklade länderna. De japanska bolagen är kända för sina överdrivet stora likviditetsreserver.

Överdrivet hög likviditet

Det innebär också att de japanska företagen är positionerade för kommande räntehöjningar. De japanska bolagen har likvida reserver motsvarande mer än en fjärdedel av sina börsvärden. De har därmed också bland de lägsta finansiella kostnaderna. Vanligtvis har investerare balanserat sina aktieinnehav med räntebärande papper. Men nu tenderar prissättningen av räntebärande papper och aktier att gå hand i hand. Japan skulle då, enligt Paras Anand, vara en intressant diversifiering i aktieportföljen.

Japans satsning på hållbara investeringar har också gynnat japanska aktier. Trots detta varnar Paras Anand för att förändringarna inom japansk ekonomi ändå sker långsamt och att inflationen kanske inte tar fart om nya corona-varianter minskar den globala efterfrågan.