Vid årsskiftet infördes ett nytt EU-direktiv när det gäller hållbarhetsupplysningar för stora företag. De nya reglerna kommer innebära att bolagen kommer behöva upprätta detaljerade hållbarhetsrapporter för att öka transparansen och minska ”greenwashing”.
– Detta kommer kräva en otrolig adminstrativ börda, säger Jennie Albinsson, expert på miljö och klimat vid Företagarna.
I juni 2022 enades Europaparlamentet och Europarådet om ett nytt förslag på nytt direktiv för företags hållbarhetsredovisning.
Den 1 januari i år implementerades det nya direktivet som heter Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) i hela EU.
Det nya EU-direktivet kommer omfatta företag med fler än 250 anställda och med en viss omsättning. Tanken är en stegvis implementering – från 2025 kommer även medelstora företag att omfattas av direktiven. Vidare planeras även små företag att omfattas av dessa direktiv från och med 2026.
Mer omfattande krav
Direktiven innebär att företagen kommer att behöva upprätta mer omfattande och detaljerade hållbarhetsrapporter om påverkan på miljön, fossila utsläpp, mänskliga rättigheter, arbetsetik och sociala standarder.
Integrerad rapportering blir numera standard då hållbarhetsrapporten ska ingå i förvaltningsberättelsen i företagets årsredovisning. Hållbarhetsredovisningen ska inte längre vara en fristående rapport så som den idag kan vara.
Tidigare har företag kunnat rapportera enligt det så kallade NFRD-direktivet, (Non-Financial Reporting Directive).
Kritiker menar att NFRD-direktivet inte ställt tillräckligt höga krav på transparens om företagens hållbarhetsarbete. De anser att det tidigare direktivet varit bristfälligt och oprecist vilket öppnat upp för ”greenwashing”, ett begrepp som använts flitigt i miljödebatten och som handlar om att företag framstår som mer miljövänliga än de faktiskt är. De nya CSRD-direktiven kommer innebära en ”game changer” anser de.
”Administrativ börda”
Flera tunga remissinstanser har uttryckt kritik till det nya CSRD-direktivet, däribland Svenskt Näringsliv, revisorernas branschorganisation Far och Företagarna.
Jennie Albinsson, miljö- och hållbarhetsexpert på organisationen Företagarna menar att de nya kraven kommer att innebära ytterligare byråkrati samt en administrativ börda för bolagen.
– Även om det här direktivet omfattar stora bolag så ska de ju också säkerställa hela värdekedjan, för att de stora bolagen ska rapportera till relevant myndighet så behöver de få information från deras underleverantörer som ofta är små och medelstora företag, vilket betyder att de också måste samla in och sammanställa kunskap över hur det här ska gå till, säger Jennie Albinsson till Bulletin.
Det här är ett problem menar Jennie Albinsson då de små företagen ofta saknar kompetensen och de har oftast inte de resurserna.
– Det här kommer bli väldigt tufft för de mindre bolagen. De har redan tufft ekonomiskt och en stor regelbörda. Och det här innebär inga små mätetal utan det krävs en ganska omfattande analys.
Vidare berättar hon att det saknas en konsekvensanalys från EU-sida vad det här kommer få för effekter på sikt.
Albinsson ser en betydande risk med att implementeringen kan hota tillväxten på sikt och hon efterlyser en noggrannare bedömning från EU:s sida för att balansera hållbarhetsmålen med ekonomiska intressen.
Läs även: Här hoppar brottslingen på domaren: ”Dålig dag”
