Facebook noscript imageÖkad beredskap för krig i vården vid svenskt Natomedlemskap
Nyheter
Ökad beredskap för krig i vården vid svenskt Natomedlemskap
Hjärtkirurgen Fredrik Gadler på Thoraxkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset genomför en pacemakeroperation. Foto: Anders Wiklund/TT
Hjärtkirurgen Fredrik Gadler på Thoraxkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset genomför en pacemakeroperation. Foto: Anders Wiklund/TT

Ett eventuellt medlemskap i Nato skulle ställa högre krav på den svenska sjukvården. Därför behöver Sverige se efter krishanteringen inom sjukvården, menar Vårdförbundet, Läkarförbundet och Kommunal som debatterar i Dagens Nyheter.

Enligt Vårdförbundet, Läkarförbundet och Kommunal i Dagens Nyheter
kommer ett eventuellt svenskt Natomedlemskap att ställa tuffare krav på sjukvården. Enligt dem måste därför regeringen agera för att stärka den svenska vårdens krigsberedskap.

De olika förbundens ordförande kräver i sin debattartikel att regeringen “skyndsamt” lägger fram olika propositioner utifrån “Hälso- och sjukvårdens beredskap” från i fjol.

Debattörerna vill även se ny lagstiftning som utökar statens möjlighet att leda både regioner, kommuner och även privata vårdföretag vid krissituationer. De vill även se en större satsning på att motverka personalbrist i vårdsektorn.

– Att göra vårdyrkena mer attraktiva är en lång process som behöver påbörjas i fredstid och i hur grundutbildningarna dimensioneras.

– Ett fungerande totalförsvar ställer krav på robusthet och anpassningsförmåga som inte finns i vår hälso- och sjukvård i dag. Nu är det är dags att regeringen agerar. Vi från vårdens professioner är redo att ta ansvar och bidra med medlemmarnas kunskap, kompetens och kraft, skriver fackförbunden.

I debatten framförs även vikten av ökade utbildningsinsatser och kompetensutveckling i framför allt katastrofmedicin men även i hantering av biologiska, radiologiska och nukleära hot.

Nyhetsredaktionen