Lärarförbundet vill att smittskyddets rekommendationer om distansundervisning för högstadiet ska vara tvingande. I dag gör skolor inom samma region olika val. Men skolhuvudmän ser fördelar med att få fatta egna beslut.
Inför vårterminens start meddelade regeringen att högstadieskolorna får möjlighet att gå över till fjärr- eller distansundervisning för att förhindra smittspridning av covid-19.
I flera regioner, bland annat Skåne, Västra Götaland och Sörmland, har smittskyddet rekommenderat distansundervisning för högstadieeleverna, vilket kommunerna överlag tycks ha hörsammat.
Men det finns också län där bedömningarna skiftar. Ett exempel är Region Stockholm, som inte har någon generell rekommendation om distansundervisning, och där skolor inom samma kommun valt olika vägar. I Stockholms stad planerar exempelvis ett 20-tal högstadier att delvis övergå till distansundervisning, medan övriga tills vidare fortsätter att undervisa på plats, enligt utbildningsdirektören.
Bindande regler
I Gävleborg rekommenderade smittskyddet inför vårterminen att högstadierna skulle införa distansundervisning, men flera kommuner gjorde en annan bedömning och fortsatte med lektioner i skolans lokaler.
De här skillnaderna skapar en oro bland både rektorer, lärare och elever, enligt Lärarförbundet.
– Att skolor inom samma region, och därmed i samma smittskyddskontext, inte behöver hörsamma regionens smittskydd är enormt problematiskt för det spär på den oro och frustration som lärarna redan känner, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.
Nu kräver Lärarförbundet att smittskyddets rekommendationer om att övergå till distansundervisning ska vara bindande för alla skolor i regionen och inte upp till enskilda huvudmän.
– Vi vänder oss emot att kommuner kan överpröva smittskyddsexperternas bedömningar. Det finns inga huvudmän, rektorer eller lärare som är experter på smittspridning. Vi är experter på lärande och måste få ägna oss åt det, säger hon.
Egen bedömning
Nordanstig i Gävleborg var en av de kommuner som trots smittskyddsläkarens rekommendation fortsatte med undervisning på plats när vårterminen startade.
Utbildningschef Thomas Larsson förklarar att ett av skälen till beslutet var att smittan i kommunen kraftigt gick ned under jullovet.
– Det i kombination med att vi inte sett eleverna på fyra veckor gjorde att vi ville se dem och ha dem i undervisning på plats, säger han.
Från och med måndag kommer dock Nordanstig att ha delvis distansundervisning för sjuorna och åttorna. Thomas Larsson betonar att det beslutet fattats i nära dialog med smittskyddsläkaren i regionen.
Smittskyddet i Gävleborg anser att varje kommun – trots den generella rekommendationen – måste få göra sin egen bedömning.
– Skolhuvudmän kan fatta sina egna beslut utifrån lokala förutsättningar, säger Shah Jalal, smittskyddsläkare i Gävleborg.
Stora skillnader
Thomas Larsson ser det som en tillgång att olika kommuner har möjlighet att göra olika val, eftersom de lokala variationerna är väldigt stora.
– Jag har skolor i Gnarp som ligger 17 mil från Gävle, det kan vara en enormt stor skillnad på hur smittsituationen ser ut där, säger han.
Tanken är inte att det ska vara lika överallt, men lärare måste kunna lita på att smittskyddets bedömningar efterlevs, säger Johanna Jaara Åstrand.
TT : Kan du se några nackdelar med att det skulle bli bindande för alla skolhuvudmän?
– Under hela pandemin ser vi att när smittan redan är utbredd, då fungerar systemet. Då har man i samråd med smittskyddet stängt ner och vidtagit de åtgärder man ska för att få stopp på smittspridningen. Men det som inte fungerat är det förebyggande arbetet att faktiskt säkerställa att man inte hamnar i att skolor måste stänga för att det inte finns några friska lärare, säger hon.
”Leva med oron”
Utbildningschef Thomas Larsson är medveten om den oro som lärare känner.
– Det finns en stor oro i hela samhället över att bli smittad, eller att vara smittad utan att veta om det och därmed utsätta andra för det. Det måste vi nog leva med tills vi besegrat pandemin. Vad gäller oron över att olika skolor gör olika – då måste vi vara pedagogiska och förklara varför vi gör olika, och vi försöker att vara tydliga med våra ställningstaganden i det.
Av stor vikt är också information till eleverna och vårdnadshavarna om de här frågorna, säger han.
TEXT: Anja Haglund/TT