Den svenska sjukfrånvaron når nya rekordnivåer. Vabbandet ligger nästan dubbelt så högt som förra året – och ansökningarna om smittbärarpenning har slagit i taket.
– Vi har aldrig haft ett så högt inflöde på det som vi har nu, säger Leif Höök på Försäkringskassan.
Omikronstormen snurrar vidare över Sverige – och det märks hos Försäkringskassan som just nu upplever ett extremt tryck.
Förra veckan ökade ansökningarna om sjukpenning till 40 000, från 27 000 veckan före.
– Det är en hög sjukfrånvaro i samhället och till allra största del är det covid-19 vi pratar om här, säger Leif Höök, avdelningschef på Försäkringskassan.
Samtidigt slår ansökningarna om smittbärarpenning sin högsta notering hittills. Förra veckan kom det in över 11 000 ärenden.
– Det är helt unika siffror. Det stora inflödet har vi inte sett vid något tillfälle tidigare under pandemin, säger Leif Höök.
FHM:s regler
Smittbärarpenning betalas ut av Försäkringskassan antingen till den som själv är eller kan vara smittad av covid-19 eller den som lever tillsammans med en person som är smittad och därför inte kan arbeta.
Här spelar Folkhälsomyndighetens rekommendationer om karantän in. Om en person har bekräftad covid-19 ska de som bor i samma hushåll stanna hemma i sju dagar räknat från den dag den sjuka personen provtog sig, oavsett om de har symtom eller inte.
Samtidigt är vabbandet nästan dubbelt så högt under årets andra vecka jämfört med förra året – knappt 89 000 ansökningar mot cirka 49 000 i fjol.
Det är dock fortfarande långt från rekordnivåerna då pandemin drog in över Sverige, då över 191 000 föräldrar ansökte om vab under en enskild vecka.
Pengar kan dröja
Men det är inte bara omikron som ligger bakom de höga siffrorna, även andra sjukdomar cirkulerar som bekant i högre grad under det här året jämfört med förra.
– Den vanliga influensan var i princip noll förra året, och likadant med RS-virus. De båda påverkar tillfällig föräldrapenning i hög grad, säger Höök.
Trycket är så högt att sökande av just smittbärarpenning riskerar att inte få sina pengar i tid, enligt Leif Höök.
– Vi tittar på alternativ för att lösa detta på bästa sätt. Låna in personal, flytta personal och så vidare. Men det är ett tufft läge så vi måste ha mer resurser för att klara av det helt enkelt.
Gick det här att förutse eller blev ni tagna på sängen?
– Att det skulle öka förstod vi men inte att det skulle vara såhär mycket. Men vi började förbereda redan förra veckan eftersom vi såg att det var ett stort inflöde, säger Leif Höök.
”Kan bli tufft”
Hur ansökningarna kommer att påverkas framöver är svårt att förutspå eftersom det hänger ihop med hur covid-19 utvecklas. Enligt Folkhälsomyndighetens senaste scenario når smittspridningen sin topp i slutet av januari.
Frågan är om vi fortfarande har det värsta framför oss? Februari brukar vara ökänd som ”vabruari”.
– Om man jämför med förra året, som också hade ett högt inflöde inledningsvis, så sjönk det faktiskt under februari och mars. Nu vet vi inte vad som händer utan det är mycket kopplat till covid. Men blir det samma ökning som det brukar vara i ”vabruari”, då blir det tufft.
Läs även: WHO: Varannan europé får omikron snart