Miljömålsberedningens förslag räcker inte för att Sverige ska nå klimatmålen för skogen. – Verkligheten har visat att det krävs mer åtgärder, det är helt uppenbart, säger kommitténs ordförande Lars Tysklind (L).
I dag presenterar Miljömålsberedningen sina förslag för hur Sverige ska nå de olika krav som finns nationellt och på EU-nivå för att öka den biologiska mångfalden och öka upptaget av koldioxid i skog och mark.
Alla riksdagspartier har varit med i utredningen, och arbetet har tidvis varit stormigt.
På pressträffen är det ordföranden Lars Tysklind (L) som lämnar över förslagen till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
– På det här området finns väldigt många målkonflikter, säger Tysklind.
Sverige har krav på sig att binda mer koldioxid i skog och mark, i det som på EU-språk kallas LULUCF. Trenden är att upptagen minskar i svenska skogar, vilket främst beror på att avverkningen ökar och tillväxten minskar, bland annat på grund av torka och bränder.
Missar målet
Med kommitténs förslag beräknas upptaget av koldioxid öka med 7 miljoner ton till 2030. Men det är långtifrån de 19 miljoner ton som Naturvårdsverket anser vara nödvändigt.
Ordföranden pekar på att förutsättningarna har ändrats under resans gång. Naturvårdsverkets beräkningsmetoder har förändrats och kolsänkan har visat sig vara mindre än vad man tidigare trott.
– Verkligheten har visat att det krävs mer åtgärder, det är helt uppenbart, säger Tysklind om att förslagen inte räcker till för att nå målen.
Enligt Romina Pourmokhtari har nu regeringen diskussioner med EU-kommissionen om hur Sverige ska klara utmaningen. Men det betyder inte att man försöker sänka målen.
– Det är inte så enkelt att man går till kommissionen och säger att vi vill ha lägre mål, för det vill vi inte, säger hon.
Ersättning till skogsägarna
Ett förslag är att skogsägare som skjuter upp avverkning i fem eller 20 år ska få ersättning för det.
– Det största kolupptaget är när trädet står kvar i skogen, säger Lars Tysklind.
Tanken är att skogsägare inte bara ska kunna få betalt när skogen avverkas, utan även när den används för kolinlagring. Totalt beräknas åtgärden kosta staten upp till 2,36 miljarder kronor under 2026-2030.
Ett annat uppdrag har varit att ge förslag på hur Sverige ska leva upp till EU:s strategi för biologisk mångfald. Där sägs att ”all återstående urskog och naturskog ska skyddas strikt till 2030”. Men enligt betänkandet bidrar förslagen bara ”i viss utsträckning” till detta.
