Den 7 december skulle kommunstyrelsen i Örebro ha fattat beslut om huruvida kommunen skulle gå vidare med en folkomröstning gällande så kallade ”superbussar”, eller mer formellt Bus rapid transit, BRT. Det handlar om långa bussar som bland annat har förtur i trafiken, egna filer och fler turer.

Men i stället flyttades beslutet fram till i början av januari.

Det var Liberalernas Patrik Jämtvall som tidigare i år tog initiativet till att starta en namninsamling bland örebroare som motsatte sig BRT-projektet. Kort därefter anslöt sig Sverigedemokraterna, det lokala Örebropartiet (ÖrP) samt den oberoende Facebookgruppen Trafikupproret.

Syftet var att samla in tillräckligt många underskrifter för att få till en rådgivande folkomröstning. Då krävs det att antalet når upp till minst tio procent av den röstberättigade befolkningen i kommunen.

Kritikerna anser bland annat att BRT är ett dyrt infrastrukturprojekt som kräver att man blockerar vägar mitt i staden samt minskar turer från andra busslinjer.

Den 12 oktober skickade partierna in listor med 15 218 underskrifter till kommunen för godkännande. 35 tjänstemän fick sedan sitta under flera veckor och granska underskrifterna, alla med en bunt per hundra blad var.

– Första steget var att göra en manuell granskning av varje underskrift. Då satt ett antal tjänstemän tillsammans och kontrollerade allt det som kommunallagen föreskriver. Det ska vara namnteckning, namnförtydligande, datum för underskrift, komplett personnummer och adressuppgift. Underskriften ska vara max sex månader gammal. Initiativtagarnas frågeställning om folkomröstning ska finnas med på varje blad, förklarar Johan Hellsten, en av granskningsledarna för ärendet.

– De underskrifter som saknar någon personuppgift går inte vidare till nästa steg. Det andra steget är att de godkända personnumren matas in i en databas som sedan körs mot folkbokföringen som svarar på om man är folkbokförd och har rösträtt i Örebro. De som inte är det faller bort, fortsätter han.

En tredjedel underkända

I början av november meddelades resultatet av granskningen: Ungefär 4 500, nästan en tredjedel, av de drygt 15 000 underskrifterna underkändes.

Enligt kommunen var inte antalet giltiga underskrifter tillräckligt många för en folkomröstning.

– När vi bedömer antalet röstberättigade i kommunen, där vi inkluderar en uppskattning av utländska medborgare som bor i Örebro, får vi fram siffran 11 960 som de tio procent som man behöver komma upp i för att frågan ska väckas. Men totalt antal godkända underskrifter var 10 762, säger Johan Hellsten.

En av dem som har samlat in namnunderskrifter är Markus Allard, partiledare för ÖrP och kommunalråd i Örebro. När resultatet av kommunens granskning offentliggjordes reagerade han omedelbart. Han säger att uträkningen av namnunderskrifterna inte har gjorts korrekt och menar till och med att det kan ha förekommit fusk.

– En av de granskningsansvariga för underskrifterna, Peter Björk, är parallellt regionpolitiker för Socialdemokraterna. Han har dessutom röstat för superbussarna. Bara han hade haft en liten koppling till sossarna finns det anledning att skrika jäv. Men han är även aktiv politiker, säger Markus Allard.

Markus Allard menar även att kommunen har varit för sträng när man har bestämt vilka underskrifter som är giltiga och vilka som inte är det. Lagen säger att det endast krävs ”uppgifter om adress” för att underskriften ska räknas. Kommunen krävde fullständiga adressuppgifter – såväl postnummer, gatuadress som postort skulle finnas med – något som kommunen visserligen ändrade sig om senare.

Enligt Markus Allard ska inte kraven vara så hårda.

– I föreskrifterna till förarbetena till lagen står det att kommuner inte ska vara superpetiga eller lägga för mycket administration på det här, säger han.

Tillsammans med L, SD och Trafikupproret begärde ÖrP ut samtliga listor med namnunderskrifter för att räkna dessa själva.

Skrivit fel i databasen

ÖrP, L, SD och Trafikupproret gjorde i sin granskning en generösare tolkning av adressuppgifterna än kommunen och räknade av den anledningen med flera av de underskrifter som kommunen inledningsvis hade sållat bort. Detta argumenterade de med att andra kommuner – som Söderköping, Hammarö och Svedala – har agerat så i samband med sina granskningar av namnunderskrifter inför folkomröstningar.

Samtidigt som detta skedde valde Örebro kommun att lätta på sina krav – och inkludera även underskrifter som exempelvis saknade postort. De nya underskrifterna som kommunen inkluderade var dock fortfarande inte tillräckliga för de nödvändiga tio procenten.

Markus Allard uppger att det finns exempel på fall då kommunen har varit för hård i sin bedömning av underskrifterna. Till exempel kunde en namnunderskrift underkännas bara för att namnförtydligandet var lite otydligt skrivet – trots att resterande uppgifter var korrekta och tydligt nedskrivna.

Bulletin har fått ta del av några exempel på detta. Exempelvis har en person skrivit sitt efternamn slarvigt, men en snabb onlinesökning på personnumret visar att personen finns och är folkbokförd i Örebro.

Den andra delen av granskningen, att kolla personnumren mot folkbokföringen, gjorde Markus Allard och ÖrP ensamma. Ett annat fel de hittade var att flera personnummer och andra uppgifter hade skrivits in fel i kommunens databas av kommunens granskare, vilket hade gjort att dessa namnunderskrifter hade blivit underkända för att de inte matchade befolkningsregistret.

Detta fel var enligt Markus Allard så pass vanligt förekommande att det inte enbart kan bero på slarvfel.

– Kommunen hävdar att det är 1 943 personnummer som inte matchar mot folkbokföringsregistret. I 536 fall, vilket är 70 procent av de vi har hunnit gå igenom, har tjänstemännen skrivit ner andra personnummer än de som har nedtecknats på namnlistan.

En oberoende granskare

Kontentan enligt Markus Allard är att kommunens granskare har begått så pass många misstag att det går att ifrågasätta hanteringen av underskrifterna.

Enligt ÖrP:s granskning borde 1 387 namn som Örebro kommun har underkänt godkännas och ytterligare 155 få en andra bedömning. Enligt kommunen saknades det 1 198 namn för att uppnå de tio procenten.

– Vi har redan kommit över det antal som saknas, säger Markus Allard.

ÖrP fick till slut gehör. Med deras granskning i åtanke beslutade Örebros kommundirektör Peter Larsson att de namnunderskrifter som har underkänts efter matchning mot folkbokföringen ska räknas om. Den här gången av en oberoende part.

– Med avseende på hur viktigt det är att vi har rätt underlag för bedömning samt att resultatet betraktas som transparent och opartiskt vill jag ha en oberoende granskning av de underkända underskrifterna, skriver kommundirektören Peter Larsson i ett mejl till Bulletin.

Ansvarig för detta blir revisionsföretaget PWC och arbetet väntas vara färdigt den 10 januari, skriver han vidare.

”Sabotage av demokratin”

Invändningarna som Markus Allard har gentemot kommunens granskning består dock.

– Man kan inte kalla det här för något annat än ett sabotage av demokratin. Vi har ett solklart underlag för en folkomröstning. Vi blev riktigt förvånade när vi kom till personnummerfasen. Vi tänkte att de hade slarvat med de första – men 70 procent, det kan man inte förklara med den mänskliga faktorn. Vi får se om de kommer att ändra sig.

Markus Allard säger att han misstänker jäv och skulle vilja veta vilka andra tjänstemän som har granskat underskrifterna. Han anser att det är problematiskt att en av granskningsledarna är politiskt aktiv inom S.

– Jag vill veta vilka som är inblandade i processen. De här namnunderskrifterna är en valhandling. Det ska finnas uppgifter på vilka som har andats på papperna.

Men även om alla tjänstemän hade varit socialdemokrater, tror du inte att de ändå hade kunnat göra ett bra jobb och granska underskrifterna professionellt?

– Nej, med tanke på att vi redan har bevisat att de inte har gjort ett bra jobb.

Fria snarare än fälla

Bulletin kontaktade granskningsledarna Johan Hellsten och Peter Björk redan innan kommunen beslutade att räkna om underskrifterna, för att gå igenom den kritik som Markus Allard har av kommunens granskningsarbete.

Kritiken handlar om den initiala bedömningen av adressuppgifterna, misstagen med överföringen av personnummer till databasen, ”nitiskheten” med namnförtydliganden samt det faktum att Peter Björk också är S-politiker och huruvida det kan påverka bedömningen av underskrifterna.

Johan Hellsten säger att tanken från första början var att fria snarare än fälla.

– Hållningen har alltid varit att så långt det är möjligt göra allt vi kan för att godkänna en underskrift.

Han säger att gällande underkännandet av underskrifter som inte hade fullständiga adressuppgifter sållade kommunen till en början bort dessa eftersom andra kommuner som de hade tittat på också hade gjort samma bedömning i samband med begäran om folkomröstningar.

– Sedan har vi fått veta att andra kommuner har gjort andra bedömningar så vi har justerat den hållningen. Gatuadress är vi dock överens med initiativtagarna om att den måste finnas med. Har de haft med det har de blivit godkända även om postnummer eller postort har saknats, säger Johan Hellsten.

– Men jag skulle vilja lägga till att initiativtagarna initialt har tyckt att det var viktigt att samtliga uppgifter skulle vara ifyllda. Det står så på varje blankett.

Johan Hellsten säger att det inte finns någon lista att lämna ut med namn och titel på de kommunala tjänstemän som har varit inblandade i granskningen.

– Det finns ingen namnlista att lämna ut. Det är flera som har begärt ut en som en allmän handling.

Markus Allard har kritiserat att en av granskningsledarna är socialdemokrat på regionnivå. Men Johan Hellsten säger att det inte är ett problem.

– Det påtalas att det skulle finnas en jävsituation, men arbetsgivaren – Örebro kommun – gör inte den bedömningen. Med tanke på vår arbetsmetod så har det inte heller funnits någon möjlighet att kunna utöva någon sådan påverkan på materialet, säger han.

– Varken jag eller den andra granskningsledaren har suttit och gjort själva bedömningen. Det är den övriga arbetsgruppen som har skött det. Vi har försett dem med en metod som är förankrad i andra kommuners arbete och sedan har vi sett till att den har följts.

Har alla andra varit opolitiska tjänstemän?

– Det uttalar jag mig inte om för jag har inte den kunskapen. Alla har vi garanterat en politisk uppfattning. Men alla som har suttit med har haft ambitionen att göra ett väldigt gott jobb och bedömts som kompetenta. Det har inte funnits någon anledning att ifrågasätta den bedömningen från min sida.

Det går alltså inte att utesluta att någon person har varit partiaktiv av de 35 tjänstemännen?

– Jag tar inte ställning alls i den frågan utan min uppgift var att leda arbetet under granskningen.

Varit öppen med uppdragen

Peter Björk bekräftar det Johan Hellsten säger om att de initialt hade tittat på andra kommuner, som Västerås och Halmstad, när de bedömde hur uppgifter om adress skulle räknas med. Den förra kommundirektören Eva Håkansson ansåg också att adressuppgifterna skulle vara fullständiga.

Den nuvarande kommundirektören Peter Larsson, som började 1 november, ändrade på den bedömningen, berättar han.

– Efter att det stod klart att det finns ett tolkningsutrymme gjorde kommundirektören en annan tolkning tillsammans med vår chefsjurist som också har varit med under arbetet. Då sade kommundirektören att alla de som hade underkänts för att de saknade postnummer eller postort skulle granskas en gång till, säger Peter Björk.

Du har varit granskningsledare samtidigt som du är S-politiker på regionnivå och har röstat för bussarna. Kan du förstå varför man är kritisk till att du som politiker har varit granskningsledare för det här ärendet?

– Jag förstår vad Markus Allard menar. Men sedan ska man komma ihåg att de har lämnat in det här som en kommunal folkomröstning och jag sitter i regionfullmäktige. Det beslut som har varit uppe i regionfullmäktige är budgeten för hela organisationen Region Örebro län, dryga elva miljarder, där samhällsbyggnadsnämnden och länstrafiken som kör bussarna finns med.

Kan du förstå oron för att det kan finnas en intressekonflikt?

– Jag förstår det men samtidigt har jag varit transparent med mina uppdrag gentemot mina chefer och mina kollegor och de nämnder jag jobbar med. Jag har haft politiska uppdrag för Socialdemokraterna de senaste tio åren och varit öppen med det. Hade de valt att göra det till en regional folkomröstning som avgörs i regionfullmäktige, då hade jag inte haft med den här granskningen att göra, för då är jag jävig. Men det är olika organisationer. Jag har aldrig haft några uppdrag i Örebro kommun som förtroendevald.

Peter Björk säger att anledningen till att han blev en av ledarna för granskningen av underskrifterna är för att han i vanliga fall jobbar med valnämnden i Örebro kommun. Han berättar att han blev tjänsteman i kommunen 2015, flera år innan han blev förtroendevald i Region Örebro län.

Borde ha varit godkänd

Peter Björk har suttit i regionfullmäktige sedan valet 2018. Han sitter även som ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden. Regionens inblandning i BRT-projektet kommer att vara som huvudman för trafiken. Men det är Örebro kommun som kommer att ansvara för ombyggnationen av gatorna.

Av de tjänstemän som var med och granskade namnunderskrifterna, var det några fler som var politiskt aktiva?

– Inte vad jag känner till.

Vissa underskrifter har blivit underkända bara för att de har varit slarvigt skrivna men om man kollar upp personnumren kan man se att allt är rätt. Har kommunen varit för snabb med att fälla vissa underskrifter?

– Vi har egentligen inte bedömt folks handstil. Har det funnits en namnteckning och ett namnförtydligande, då ska det ha gått igenom.

Senare svarar Peter Björk via mejl på samma fråga, efter att Bulletin skickat honom ett exempel på en underskrift som underkändes på grund av ett otydligt skrivet efternamn:

– Vad gäller exemplet du skickade så borde den ha godkänts utifrån granskningsinstruktionen. Om det beror på att den eller de som granskat den bunten varit för snabb, ofokuserad eller något annat låter jag vara osagt men kan konstatera att den är fel och borde ha varit godkänd.

– Efter att ÖrP fick kopior på listorna har förvaltningen gått igenom alla underkända en gång till (när kommundirektören sa att vi skulle godkänna även om det saknades postnummer och ort). I samband med den genomgången hittades ett par fel av den här typen som rättades till och lades till i fortsatt kontroll mot folkbokföringen.

Markus Allard säger att runt 70 procent av personnumrena som han har hunnit granska och som underkändes när de jämfördes med folkbokföringen har matats in fel. Han menar på att det inte kan skyllas på den mänskliga faktorn, att en sådan hög siffra visar att man måste ha gjort det medvetet. Vad säger du om det?

– Det är tråkigt att han tycker det, men det är fel. Det finns ingen illvilja från förvaltningen att medvetet göra fel. Men det är klart att det säkert finns personnummer som är inknappade fel innan vi har kört kollen mot folkbokföringen, säger Peter Björk och tillägger att det vid intervjutillfället genomfördes en till granskning av de knappt 2 000 underskrifterna i fråga.

Han säger också att kommunens intention alltid har varit att godkänna så många underskrifter som möjligt. Det betyder att de även kollade namnunderskrifter med adresser i andra kommuner, ifall dessa hade folkbokförts i Örebro senast den 12 oktober.

Vad anser du själv om de uppgifter som Markus Allard säger att han har kommit fram till i sin granskning?

– Jag tror att det går tillbaka till att vi gör olika tolkningar. Det ska sägas att det är beundransvärt att de har hittat medborgare som har engagerat sig mot de här bussarna och skrivit på i en lista. Rent demokratiskt är det ett fantastiskt verktyg. Det är förståeligt att om de har lagt ett halvår på det här, att de sedan har frågetecken om det. Det är bra att initiativtagarna har suttit och tittat på det också.

Beslutet om huruvida namninsamlingen, efter den nya oberoende granskningen, ska leda till en folkomröstning har skjutits fram till kommunstyrelsens möte i januari. Därefter tas frågan upp i kommunfullmäktige.