Östersunds kommun har undertecknat klimatkontraktet 2030 med målet att bli klimatneutralt. Men alla jublar inte över beslutet. Christer Siwertsson, tidigare regionråd och förste vice ordförande i Region Jämtland Härjedalen, riktar skarp kritik mot kommunens klimatsatsning och menar att pengarna kunde använts bättre.

– Det här kommer att kosta kommunen pengar, alltså oss skattebetalare. Det är vi som får stå för det här. Och sen så vet vi ju att så fort man börjar med sånt här så kommer det också att bli kostnader för privatpersonerna, säger Christer Siwertsson till Bulletin.

Kommunalrådet Rosi Hoffer (S) bekräftar att satsningen har en prislapp men hävdar att investeringen är nödvändig:

– Kostnaden ligger på 3 miljoner kronor för klimatneutrala Östersund under de här tre åren och där ingår klimatkontraktet via Viable Cities, säger Hoffer till Bulletin.

Hon betonar att finansieringen kommer från flera håll:

– Vi söker mycket stöd och bidrag. Och sen är det också skattefinansierat. Vi är ju en kommun så väldigt mycket av vår verksamhet är ju skattefinansierad, förklarar Hoffer.

Så ser klimatkontraktet ut

Klimatkontraktet 2030 är ett långsiktigt partnerskap mellan Östersunds kommun och sex statliga myndigheter (Energimyndigheten, Vinnova, Formas, Tillväxtverket, Trafikverket, Naturvårdsverket) samt innovationsprogrammet Viable Cities.

Viable Cities, som nämns som part i kontraktet, är ett strategiskt innovationsprogram finansierat av Energimyndigheten, Vinnova och Formas. Programmet startade 2017 och ska pågå till 2030 med KTH som värdorganisation. Med cirka 130 medlemmar samlar programmet aktörer för att främja klimatomställning i svenska städer.

Syftet med kontraktet är att ”påskynda städernas klimatomställning enligt Agenda 2030, samtidigt som det förbättrar livskvaliteten och stärker Sveriges konkurrenskraft inom klimatområdet”.

Kontraktet innehåller flera mål:

• Fossilbränslefri kommunorganisation till 2025
• Minska fossila koldioxidutsläpp med 100 procent till 2030 i hela kommunen
• Minska energianvändningen med 40 procent till 2030
• Klimatneutral kommunkoncern till 2030
• Ändrad färdmedelsfördelning i Östersunds tätort: 40 procent bil, 20 procent kollektivtrafik och 40 procent cykel och gång

I kontraktet ingår enligt dokumentet konkreta åtgärder inom sju fokusområden med totalt 79 åtgärdsförslag, inklusive:

• Organisation och styrning
• Transporter, resande och arbetsmaskiner
• Samhällsplanering och byggande
• Energi
• Konsumtion
• Kolsänkor
• Gröna finanser

Kontraktet specificerar också att kommunen ska utveckla klimatinvesteringsplaner, arbeta med uppföljning och lärande, samt årligen uppdatera kontraktet. Den första versionen signerades 2020, med nya versioner 2021, 2022, 2023 och nu senast i december 2024.

Kritiserar trafikmålen

Särskilt upprörd är Siwertsson över planerna att minska biltrafiken i staden, något han anser vara orealistiskt i ett glesbygdslän.

– De har bestämt sig för hur mycket biltrafik som ska vara i Östersund. Hur kan politiker bestämma det? Jämtland är ett glesbygdslän. Vi har en enda stad och alla som bor ute i länet behöver komma in till Östersund, säger Siwertsson.

Han pekar också på vad han ser som motsägelsefullt i kommunens hållning kring fossilfria fordon och hållbar energi.

– De pratar om att det ska vara fossilfritt ett visst år. Och samtidigt som man ska satsa på elbilarna är man helt emot gruvdrift. För att kunna åka elbil måste man ha batterier i bilen, påpekar han.

Avgörande för tillväxten

Rosi Hoffer ser klimatsatsningen som central för kommunens utveckling och långsiktiga mål:

– Det är avgörande för vår tillväxt. Vi har målsättningen att bli 75 000 invånare. För att vi ska kunna bli det på ett hållbart sätt måste vi jobba med omställning. Vårt fokus är att nå ökad livskvalitet och skapa en attraktiv stad och kommun, säger hon.

Hon lyfter fram den utsläppsfria arbetsplatsen vid Storfjällets förskola som ett framgångsrikt exempel:

– Alla maskinerna var utsläppsfria. Det var inget buller utan de är ju tysta och så blev det väldigt god arbetsmiljö. Det här var ett väldigt framgångsrikt exempel på hur man kan arbeta fossilbränslefritt.

”Oppositionen vågar inte”

Minst lika förvånande tycker Siwertsson det är att oppositionen inte varit mer kritisk till kontraktet.

– Jag kan inte se på det på något annat sätt än att de inte törs. De är rädda att de förlorar röster. Nu har man lyckats pränta in det här i folk, säger han.

– Det har nästan blivit en religion och om man har någon åsikt om det här då är man klimatförnekare, men det är jag inte.

Kontinuerlig uppföljning

Hoffer understryker att kommunen noggrant kommer att följa upp arbetet:

– Vi politiker jobbar med detta hela tiden. I miljö- och energistrategin som ligger från 2024 till 2027 följer man upp varje år för att se hur långt ifrån vi ligger målen och om vi behöver skruva, tillsätta mer resurser eller göra annorlunda, säger hon.

Om kommunen riskerar att inte nå målen finns en beredskap:

– Då får vi sätta in nya insatser. Vi har 79 olika åtgärdsförslag inom sju olika utvecklingsområden.

”Lilla Östersund kan inte påverka”

Siwertsson hävdar att kommunens klimatmål kommer bli dyra att genomföra med liten miljöeffekt.

– Det kommer att kosta mer än vad det kommer att smaka. Om vi släcker ner Östersund, lägger en filt över alltihop, har det ingen som helst betydelse för klimatet. För klimatet har inga gränser, säger han.

Han lyfter istället fram behovet av att anpassa samhället:

– För de säger ju att de vill rusta samhället. Ja, jag håller med på det. Det är det vi ska lägga energin på tycker jag. Att rusta våra samhällen så att vi klarar av det här med ett varmare klimat.

Bristande kollektivtrafik försvårar omställningen

Enligt Siwertsson saknas förutsättningarna för kollektivtrafik i stora delar av länet, vilket gör klimatmålen ännu svårare att uppnå.

– Det brister med kollektivtrafiken. Det finns byar här som inte har sett en landsvägsbuss på 50 år. De är hänvisade till sina bilar och många är äldre. De kanske har dåliga pensioner och har en gammal Volvo som drar en och en halv liter per mil, förklarar han.

Enligt klimatkontraktet uppgick de totala fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun till 101 241 ton under 2022, och har minskat med cirka 58 procent sedan 2010. För att nå målet om ett fossilbränslefritt 2030 krävs en fortsatt minskning på 14 187 ton fossil koldioxid per år.