Facebook noscript imageÖver 40 procent av utländska våldtäktsmän slapp utvisning
Nyheter
Över 40 procent av utländska våldtäktsmän slapp utvisning
Här gruppvåldtogs en 14-årig flicka av en afghan och en pakistanier, som dömdes till fem års fängelse var men slapp utvisning. Bild: Polisen
Här gruppvåldtogs en 14-årig flicka av en afghan och en pakistanier, som dömdes till fem års fängelse var men slapp utvisning. Bild: Polisen

Över 40 procent av de utlänningar som dömts för våldtäkt i Sverige förra året slapp utvisning, och i nära 30 procent av fallen yrkade åklagaren inte på det, enligt en granskning av Expressen. I flera fall har de dömda inte utvisats på grund av slarv, och migrationsminister Johan Forssell säger till Expressen att han ”blir förbannad”. Regeringen tillsatte våren 2024 en utredning om hur fler utlänningar som döms för brott ska kunna utvisas.

Tidningen Expressen har granskat samtliga fällande domar mot personer som inte är svenska medborgare och dömts för våldtäkt, grov våldtäkt, våldtäkt mot barn eller grov våldtäkt mot barn från 1 januari 2024 till 27 november 2024.

Sammanlagt ingår 118 dömda män i granskningen, som visar att över 40 procent av männen inte dömts till utvisning, medan åklagaren i nästan 30 procent av fallen – 34 fall – inte har yrkat på utvisning. I 16 fall har rätten avslagit åklagarens begäran om utvisning.

När åklagare yrkar på utvisning begärs alltid in ett yttrande från Migrationsverket om personens skyddsskäl, anknytning till Sverige och eventuella hinder mot att verkställa en utvisning.

I de fall där åklagare inte yrkar på utvisning är det upp till åklagaren att begära ett yrkande från Migrationsverket. I de 34 granskade fall där åklagaren inte begärt utvisning har det i 20 fall inte begärts något skriftligt yttrande från Migrationsverket.

Åklagare: ”En statslös palestinier är ganska svår” att utvisa

I ett av de fallen var den dömde en statslös, 26-årig man som föddes i Syrien och folkbokfördes i Sverige 2016, utan registrerade familjerelationer hos Skatteverket.

Redan innan våldtäktsdomen hade mannen samlat på sig ett digert brottsregister, med domar för rån, olaga tvång, sexuellt ofredande, våldsamt motstånd, grov olovlig körning, rattfylleri och ringa narkotikabrott.

Sommaren 2023 begick mannen, som bodde i Malmö, två våldtäkter mot en 16-årig flicka som han hade en relation med. Vid en av våldtäkterna tog han strypgrepp på henne, och horade att döda henne om hon grät.

Han dömdes till fem och ett halvt års fängelse, samt till att avtjäna den villkorliga friheten från ett tidigare fängelsestraff för bland annat grov kvinnofridskränkning mot en annan kvinna.

Trots det begärde kammaråklagare Pia Björnsson ingen utvisning av mannen.

– Jag kan inte minnas om vi över huvudtaget hade någon kontakt med Migrationsverket eller om det var att vi visste var han kom ifrån. En statslös palestinier är ganska svårt, i kombination med längden på vistelsen i Sverige, säger hon till Expressen.

Våldtog kvinnlig patient – ”inte tillräckligt med tanke på hans flyktingstatus”

Ett annat fall där Björnsson inte yrkade på utvisning gällde en 40-årig irakisk man som arbetade som sjuksköterska när han våldtog en kvinnlig patient i Malmö 2022.

Offet hade svåra smärtor på grund av endometrios, och när hon begärde hjälp av en sjuksköterska en kväll kom 40-åringen på ett hembesök, gav henne narkotikaklassade läkemedel och tvingade till sig oralsex.

Mannen dömdes till tre och ett halvt års fängelse för våldtäkt, och enligt Pia Björnsson fick hennes utredare en muntlig uppgift från Migrationsverket om att mannen hade flyktingstatus.

– I det fallet var det svart eller vitt. Om han inte hade haft flyktingstatus skulle jag ha begärt honom utvisad. Nu när han hade det kunde jag inte göra det. Brottet han dömdes var inte tillräckligt med tanke på hans flyktingstatus. Det krävs en hel del, säger Björnsson till Expressen.

Kongoles som våldtog grannkvinna ”föll mellan stolarna” och blev kvar i Sverige

I flera av de fall som Expressen granskat har åklagaren ingen förklaring till att man inte yrkat på utvisning, utan hänvisar till förbiseende, slarv och misstag.

Det gäller exempelvis en 50-årig man från Demokratiska republiken Kongo, som dömdes till tre år och tre månaders fängelse för att ha våldtagit en grannkvinna, samt för ett annat fall av sexuellt ofredande av barn. Något yttrande från Migrationsverket begärdes inte in, och åklagaren yrkade inte på utvisning.

”Av olika omständigheter, semestertider en av omständigheterna, var det flera åklagare som hanterade ärendet under olika tidsperioder. Jag kan inte svara för andras bedömningar i ärendet, men kan tänka mig att det var en fråga som föll mellan stolarna”, skriver åklagaren Jesper Vindels Grönblad till Expressen i ett mejl.

I ett annat fall skriver kammaråklagare Sara Raneland i ett mejl till tidningen att ”Yrkandet kom inte med i stämningsansökan av förbiseende. Jag hade sedan inte förhandlingen i tingsrätten”.

Fallet gällde en 25-årig syrier som drogat och våldtagit en 14-årig flicka. Fallet överklagades till hovrätten, där Raneland begärde in yttrande från Migrationsverket och yrkade på utvisning. Mannen dömdes sedan till rättspsykiatrisk vård och utvisning på livstid.

Hennes irakiska våldtäksman fick stanna: ”Kommer hitta ett nytt offer”

Expressen har talat med en kvinna som i flera månaders tid blev hotad, misshandlad och våldtagen av en irakisk man som hon träffat på dejtingappen Tinder.

Mannen var tidigare dömd för fyra våldtäkter, övergrepp i rättssak och misshandel mot sina barns mamma, och en utredning av mannen som Kriminalvårdens riksmottagning gjort konstaterar att han uppvisat ”bristande empatisk förmåga samt tillåtande och rättfärdigande attityder avseende partnervåld med kontrollbehov och maktutövning som drivkraft”.

Efter att den senast utsatta kvinnan till sist vågade anmäla mannen dömdes han till fem och ett halvt års fängelse för två fall av våldtäkt samt grov fridskränkning, där fem fall av misshandel, en ringa misshandel, tre fall av olaga hot och tre fall av sexuellt ofredande ingick. Han kommer kunna friges villkorligt tidigast den 17 september 2028.

Men trots att mannen saknar svenskt medborgarskap, har ett digert brottsregister som påbörjades när han fyllde femton och saknar anknytning till Sverige genom sina barn som han förvägrats umgängesrätt med, kommer mannen få stanna kvar i Sverige då åklagaren i fallet inte yrkade på utvisning.

– Det han kommer att göra är bara att hitta ett nytt offer, säger hans senaste brottsoffer.

”Jag kommer inte ihåg på rak arm vilka överväganden som gjordes i den frågan”, skriver fallets åklagare Sara Sundström i ett mejl till Expressen. Därefter vägrar Sundström svara på tidningens följdfrågor och telefonsamtal.

Mats Eriksson som är chef för åklagarområde Väst-Bergslagen är självkritisk när han kommenterar Expressens granskning.

– Jag tycker att det är jätteviktigt att vi bättrar oss. Vi har absolut en förbättringspotential, säger han till tidningen.

Eriksson konstaterar även att antalet utvisningsyrkanden totalt sett har ökat sedan en lagskärpning 2022, där gränsen för utvisning på grund av brottets allvar sänktes från ett års till sex månaders fängelse, och förbudet mot att utvisa dem som kommit till Sverige som barn slopades.

Migrationsminister Forssell ”blir förbannad” – utlovar lagskärpning

Migrationsinister Johan Forssell (M) säger till Expressen att han ”blir förbannad, precis som jag tror att Expressens läsare blir” efter att ha tagit del av tidnignens granskning.

– Det är otroligt provocerande att personer som inte är svenska medborgare och begår väldigt allvarliga brott ändå inte blir utvisade ur Sverige, säger Johan Forssell.

I våras tillsatte regeringen en utredning som ska lämna förslag om hur fler utlänningar som dömts för brott kan utvisas, bland annat ska åklagare kunna ges en skyldighet att yrka på utvisning när utlänningar åtalas.

– Ni pekar på en brist: att åklagare inte yrkar på utvisning även om skälen för det föreligger. Det är ett svek mot brottsoffren. Det ska vi förändra genom att göra det obligatoriskt att yrka på utvisning.

Forssell anser även att gränsen för vilka brott som leder till utvisning är alldeles för hög i dagsläget, och att det finns för många och för generösa undantag för olika grupper.

– I realiteten är det bara en bråkdel av alla som döms för brott som faktiskt blir utvisade. Vi ska öka den siffran betydligt.

Johannes Nilsson

Reporter.