I snitt har strax över fyra barn och unga per dag anmält att de har blivit rånade utomhus i år, visar Bulletins sammanställda statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. De flesta av rånen går ut på att bara stjäla från offret, men i vissa fall handlar det om att förnedra, säger en polis till sajten helahälsingland.se.
Från januari och till och med september 2021 har det sammanlagt gjorts 1 139 preliminära anmälningar om utomhusrån mot personer under 18 år. Det visar nationell data från Brå som Bulletin har sammanställt.
Dessa rån kan även delas in i kategorierna ”med” eller ”utan” användning av skjutvapen. Rån utan skjutvapen har varit sammanlagt 1 069 hittills i år. I resterande rån, totalt 70, har gärningsmännen använt sig av skjutvapen.
De värsta månaderna i år var maj och september. Under dessa månader anmäldes 144 rån mot unga för respektive månad. Juni var dock den månad med flest anmälda rån mot unga med användning av skjutvapen – sammanlagt 11 rån.
Över fyra barn per dag
Räknar man ut ett snitt för hur många barn per dag som blev rånade utomhus i Sverige fram till sista september, utifrån antalet anmälningar, blir det strax över fyra barn om dagen.
Mellan 1 januari 2021 och 30 september 2021 är det 272 dagar. Delar man 1 139 anmälningar på detta blir resultatet nästan 4,2.
Antalet utomhusrån mot barn och unga har ökat något jämfört med 2016, men sjunkit jämfört med 2019 och 2020.
År 2016 anmäldes sammanlagt 1 082 utomhusrån mot barn, varav 50 var med skjutvapen. Detta har redan ”överträffats” av årets anmälda rån fram till och med september.
Toppåret 2019 anmäldes så många som 2 287 utomhusrån mot barn. Det året var utomhusrånen mot barn med användning av skjutvapen också som högst, med 108 anmälningar.
2020 var antalet anmälda utomhusrån mot barn sammanlagt 1 993.
Rånarna ofta i samma ålder
Sajten helahälsingland.se rapporterade i veckan om antalet utomhusrån mot barn. Deras uträkning berör Gävleborgs län och inkluderar även oktober månad. Siffrorna visade att nästan ett barn i veckan drabbas i länet.
Till tidningen säger Johannes Persson, kommunpolis i Hudiksvall och Nordanstig, att det ofta är andra barn och ungdomar som står för rånen.
– Det klassiska är att man rånar någon i ungefär samma ålder, ofta några år yngre.
Johannes Persson berättar att rånarna i de allra flesta fall vill stjäla det som de är intresserade av, som pengar eller en mobiltelefon, så snabbt som möjligt för att sedan dra.
Men ibland sker det, och då nämner han att detta gäller på riksnivå, att gärningsmännen vill förnedra offret snarare än att stjäla något.
– Där är det ofta inte så att man är ute efter något som den andra personen har – utan rånet blir mer en förevändning för själva våldet, säger Johannes Persson till helahälsingland.se.
