Efter en, av polisen inte tillståndsgiven, demonstration åtalades 14 personer för hets mot folkgrupp för att de spritt meddelanden med nedsättande åsikter om andra folkgrupper än främst den nordiska, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung. Det gjorde man genom att bland annat bära enhetlig uniformsliknande klädsel, bära plakat där namngivna personer av judisk härkomst utpekades som kriminella och i ett tal peka ut dessa personer som ansvariga för folkmord på det nordiska folket. Personerna bar också kläder, fanor och sköldar med symbolen tyrrunan. Tyrrunan är Nordiska motståndsrörelsens symbol.

Personerna dömdes för andra brott, men friades alltså för hets mot folkgrupp.

Symbolen tyrrunan

Den fråga som riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva är om det kan anses vara hets mot folkgrupp att bära symbolen tyrrunan på allmän plats under sådana omständigheter som rådde vid demonstrationen.

Både tingsrätten och hovrätten ogillade åtalet för hets mot folkgrupp, men man resonerade lite olika. Eftersom tyrrunan var tryckt på de olika föremålen ska föremålen likställas med tryckta skrifter, vilket innebär att tryckfrihetsförordningen ska tillämpas. Det är bara Justitiekanslern som kan åtala för brott mot tryckfrihetsförordningen. Tingsrätten menade att det ändå fanns ett litet utrymme att pröva användningen av tyrrunan i det aktuella brottmålet, medan hovrätten avvisade åtalet i den delen. Båda domstolarna kom dock fram till att de omständigheter som åklagaren åberopat varken var för sig eller tillsammans kunde utgöra hets mot folkgrupp.

– Det finns tidigare fall som liknar detta där man dömt för hets mot folkgrupp. Det handlar om demonstrationer där deltagarna haft enhetlig uniformsliknande klädsel, burit en viss symbol och där man hållit tal. Den stora skillnaden är att man i det här fallet burit en symbol som inte är lika välkänd som nazistsymbol som till exempel hakkorset är, och att man inte haft uniformer från 30- och 40-talen, säger riksåklagare Petra Lundh.

Enligt riksåklagaren har åklagaren i målet visat att tyrrunan användes av nazister på 30- och 40-talen och att detta är välkänt av både deltagarna i demonstrationståget och av dem som överlevt Förintelsen samt deras ättlingar. Det borde också ha varit lätt för vem som helst som såg demonstrationen att förstå att de som bar tyrrunan ville sprida ett nazistiskt budskap.

Riksåklagarens bedömning

– Min bedömning är att alla de samlade omständigheterna i det här fallet gör att personerna bör dömas för hets mot folkgrupp, trots att delar av materialet omfattas av tryckfrihetsförordningen. Det är sammanhanget som tyrrunan bärs i som ska bedömas. Särskilt viktiga omständigheter anser jag vara det tal som hölls och den uniformsliknande klädseln, säger Petra Lundh.

TEXT: Nyhetsredaktionen

Texten är uppdaterad. I en tidigare version stod det ”olaglig demonstration”. Då det råder oklarheter om detta strök vi ordet ”olaglig” och ersatte med ”av polisen inte tillståndsgiven”.