Krakowski pekar på hur bristande riktlinjer i Storbritannien skapat problem i myndigheternas register. I vissa fall har felregistreringar lett till att transpersoner missat cancerscreeningar, vilket kan ha fått allvarliga konsekvenser. Det skriver psykiatrikern i debattartikeln.

Otydliga riktlinjer för läkare

Skatteverket uppger enligt överläkaren att de alltid hänvisar till tidigare personnummer efter könskorrigeringar. Samtidigt betonar de att allt hänger på om polis, kommuner och regioner kan hantera en effektiv registrering.

”Hur ska en läkare förhålla sig till en patient som kräver medicinsk bekräftelse på att det biologiska könet inte överensstämmer med det upplevda?” frågar Krakowski i sin debattartikel.

Överläkaren skriver att han frågat Pål Resare, förbundsjurist på SKR, hur läkare ska förhålla sig till den nya lagen. Enligt Krakowski svarade Resare att han ”har svårt att tänka sig att en läkare kommer att fällas i ett anmälningsärende om han vägrar skriva ett intyg som endast baseras på en patients utsaga.” Trots detta menar psykiatrikern att den principiella frågan fortfarande saknar ett tydligt svar.

Oro kring lägre åldersgräns: ”Inkörsport”

En särskild oro finns kring att intyg enligt den nya lägre åldersgränsen kan bli ”en inkörsport till behandlingar med hormoner och pubertetsblockerare, någonting de senare ångrar,” skriver Krakowski i Expressen.

Den nya lagen innebär att åldersgränsen för juridisk könskorrigering sänks från 18 till 16 år och att kravet på könsdysforidiagnos tas bort. Istället ska en förenklad prövning av könsidentiteten under ett läkarbesök räcka.

Enligt Krakowski måste Socialstyrelsens kommande kunskapsstöd innehålla entydiga rekommendationer om Sverige ska undvika samma situation som i Storbritannien.