I regeringen bereds nu ett utredningsförslag om en ny skatt på vissa engångsförpackningar som innehåller plast. Den berör förpackningar för snabbmat och mat för avhämtning.

Svenskt Näringsliv anser att det är anmärkningsvärt att förslaget är aktuellt när stora delar av de företag som skulle påverkas av skatten kämpar för att överleva.

Organisationen uppger i sitt remissyttrande också att nyttan av engångsprodukter är större än någonsin för att möjliggöra avhämtning och därmed minska risken för smittspridning.

Sveriges bagare och konditorier skriver i sitt yttrande att även om pandemin inom kort skulle komma under kontroll klarar företagen inte att återhämta sig under 2021. "Att införa en extra skatt på en bransch som blöder är orimligt", står det.

Även hamburgerkedjan Max tillhör kritikerna.

Skjuts fram?

Utredningen som blev klar tidigt förra hösten föreslog att skatten införs 1 november 2021. Att en skatt på engångsartiklar ska införas under mandatperioden finns med i januariavtalet mellan S, MP, C och L.

Nu öppnar miljöminister Isabella Lövin (MP) för att skatten kan skjutas på framtiden.

– Under pandemin är det förstås inte lämpligt att gå fram med en skatt på engångsartiklar för takeaway-restauranger och liknande, eftersom vi nu är i en kris där vi måste se till att de här verksamheterna kan fortsätta utan ytterligare pålagor, säger hon.

TT: Men kan det bli aktuellt 2022?

– Långsiktigt måste vi komma bort ifrån oförsiktig användning av jordens resurser och det här är ju det, säger Lövin.

Hon pekar på att utredningen även lagt fram förslag på ett retursystem för flergångsbehållare för take away-mat.

– Det är något som jag tycker är väldigt intressant, säger Lövin.

Men ett sådant retursystemet väntas bara större restauranger eller restaurangkedjor kunna hantera.

Osäker effekt

Finansminister Magdalena Andersson (S) går inte närmare in på när en plastskatt på engångsförpackningar skulle kunna införas.

– Men jag ser ju också hur restaurangbranschen kämpar och har det otroligt tufft, säger hon.

– Vi tittar naturligtvis hur läget är i olika delar av ekonomin när vi fattar beslut.

TT: Är en sådan här plastskatt viktig för att minska nedskräpningen och för klimatet?

– Det är ju också något vi tittar på. Däremot kan jag konstatera att plastpåseskatten tycks ha varit väldigt effektiv, säger Andersson.

Visita, branschorganisation för besöksnäringen, hävdar att en ny skatt på engångsförpackningar inte leder till minskad nedskräpning, men till ökat matsvinn. Konjunkturinstitutet ifrågasätter också effekten av förslaget.

Visita och Svenskt Näringsliv varnar dessutom för att skatten riskerar att hämma branschens eget miljöarbete genom att mindre miljövänligt material kan komma att användas för att slippa skatten.

Svenskt Näringsliv uppger också att det i dag inte finns helt plastfria muggar eller livsmedelsbehållare för engångsbruk på marknaden som står emot vätska. Därmed skulle skatten bara innebära mer pengar till statskassan.

Dyr sushi

Enligt utredningen skulle skatten inledningsvis öka statens skatteinkomster med 3,8 miljarder kronor per år.

Handelns utredningsinstitut, HUI research, bedömer att 1 800 jobb skulle gå förlorade enbart i restaurangbranschen.

Utredningsförslaget innebär att skatt betalas med upp till fem kronor per mugg och med sju kronor per livsmedelsbehållare. Den ska betalas av tillverkarna eller de som importerar förpackningarna.

Visita varnar för att vissa hämtmatsmåltider kan bli rejält dyrare och tar sushi som exempel. Förutom en förpackning för hela rätten, finns ofta en behållare i plast för misosoppa och en liten behållare i plast för sojan.

Detta innebär att skatten för en persons sushilunch uppgår till tre gånger sju kronor, det vill säga 21 kronor plus moms, skriver Visita i sitt remissvar.

TEXT: Peter Wallberg/TT