Bland dem tidningen uppmärksammar finns en 38-årig man, bosatt i södra Sverige, som år 2023 dömdes till villkorlig dom och 40 dagsböter för innehav av en barnpornografisk film av ”särskilt hänsynslös karaktär” enligt fallets åklagare.

Mannen erkände barnpornografibrott, men fick bara fem dagar efter domen fortsätta träna nio år gamla pojkar i innebandy.

Kartlade sexbrottslingar med app-läcka

Då Sverige saknar officiellt register över tränare i idrottsklubbar och andra föreningar med barn- och ungdomsverksamhet, har Dagens Nyheter använt läckan i appen Sportadmin, som lades ut av en kriminell grupp på darknet, för att kartlägga hur dömda pedofiler och sexualbrottslingar fått fortsätta träna barn och ungdomar.

Av de 61 sexualbrottslingar som fortsatt som ledare för barn och ungdomar efter dom har 21 begått sexualbrott mot barn, exempelvis barnpornografibrott, våldtäkt mot barn och sexuellt utnyttjande av barn, enligt DN:s kartläggning.

Bland dem finns en då 41-årig handbollstränare, som tränar flickor ned till nio års ålder, vars sambo kontaktat polisen efter att hon påträffat bilder på nakna eller lättklädda flickor, många mellan 3 och 12 år gamla, samt en samling bilder på flickor han tränade i handboll.

Polisen påträffade 97 barnpornografiska bilder vid ett tillslag, och mannen dömdes år 2014 till böter för ringa barnpornografibrott. Bara två dagar efter dom var han tillbaka som tränare, och ledde så sent som i januari i år en grupp med 14-åriga deltagare.

Dömd för sexbrott mot barn fick leda ungdomar

Där finns också en man som var i 40-årsåldern när han år 2015 dömdes för flera sexbrott mot barn, bland annat försök att onanera framför en 13-årig flicka och övertala en 14-årig flicka till samlag.

Då hade han redan dömts för två tidigare sexbrott mot barn, och bedömdes ha en allvarlig psykisk störning så att han fick rättspsykiatrisk vård fram till 2020. Följande år dömdes han för att ha skickat en onanifilm till en 11-årig flicka och för att ha försökt få en 9-årig flicka att skicka nakenbilder.

Samtidigt var mannen aktiv i en idrottsförening, och under 2023 var han ledare för en grupp ungdomar som hjälpte till vid matcher i en innebandyförening.

En annan man var forskare vid ett lärosäte och fick en kvinna att delta i en studie om ”genus, normer och språk”. På plats i hans hem möttes hon emellertid av bilder på nakna män och könsorgan.

Hon övertalades att klä av sig och röra hans könsorgan för forskningens skull, och polisanmälde när hon fick reda på att någon forskning inte pågick. År 2022 dömdes han för det brottet, samt ofredande mot en annan kvinna, till samhällstjänst.

Mannen har även förlorat rätten till oövervakat umgänge med sina egna barn enligt en dom från 2024. Trots det var mannen tränare för ett basketlag med pojkar fram till hösten 2024.

Forskare: ”Svårt att tala om trygg idrott”

– Alla idrottsföreningar ska kontrollera mot belastningsregister men det finns ingen instans som kontrollerar om det faktiskt görs. Det händer ingenting om man struntar i att göra det, säger Susanne Johansson, lektor i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan, till Dagens Nyheter.

Hon forskar om sexuella övergrepp och trakasserier inom idrotten, och enligt henne saknar många föreningar tydliga riktlinjer för hur man ska agera när en ledare blivit dömd.

– Den lägst hängande frukten borde man kunna hantera bättre. Om man inte ens klarar det är det svårt att tala om trygg idrott, säger hon.