De två familjebolagen Polykemi och Paxxo kan tjäna som både termometer och barometer för konjunkturen. Båda är beroende av plastråvaror vilka rusat uppåt i pris under 2021. Det är bara en tidsfråga innan denna prisuppgång når konsumenten och det börjar talas om inflation. 

– Konjunkturen kommer att sätta sig, det blir ett hack i kurvan, men det beror på hur länge bristen på råvaror fortsätter och hur länge pristrycket uppåt fortgår, säger Ola Hugoson, vd för ett av Sveriges största plastråvarubolag Polykemi i Ystad. Bolaget har en omsättning på drygt en miljard kronor och har kunder som Volvo och Volkswagen. 

Polykemi som grundades av Olas far Hugo Jönsson 1968 upplever i år de största prishöjningarna på plastråvara någonsin. Och prishöjningarna på Polykemis råvaror får långtgående konsekvenser. Den viktigaste insatsråvaran är polypropen. Den blandas med olika mineraler för att ge plasten speciella egenskaper så att den kan användas bland annat i inredningsdetaljer i fordonsindustrin. Polykemi utgör därmed första ledet i en lång produktionskedja och utan deras plastgranulat kan till exempel varken bilar eller lastbilar färdigställas och säljas. 

Priserna har löpt amok

Enligt den tyska informationssajten PIE (Plastics Information Europe) har plastpriserna gått upp 20-50 procent i år. Orsaken är en kombination av brist på material och en större efterfrågan. Och priserna har stigit så snabbt att inte ens prisklausulerna i avtalen mellan plastproducenter och kunder fungerar längre. 

PIE rapporterar att på grund av flaskhalsar hos plastproducenterna, till exempel BASF eller Bayer, har deras produktion minskat med hälften vilket fått stora konsekvenser.

– Priserna på plast har löpt amok, säger Leif Andersson, som har varit produktions- och inköpschef på Paxxo i Malmö sedan 2009. Paxxo, ett familjeföretag som omsätter 120 miljoner kronor, startades av Carl-Hugo Peters år 1980. Det tillverkar ett sopsäcksystem med en ställning som gör avfallshanteringen mer hygienisk och smidig. 

Paxxo är beroende av råvaran polyeten som de köper från olika tillverkare i Europa. 

– Prishöjningarna på polyeten började i januari och de förväntas fortsätta ända in i april, säger Leif Andersson. Det finns för lite material på marknaden. 

Köldknäppen i Texas avgörande

Han förklarar att det beror på att mycket av det material som brukade komma från USA har försvunnit efter köldknäppen i Texas. Priserna på nafta, den del av oljan som utgör råmaterial till plasterna, har gått upp i pris. 

– Prisuppgångarna kommer att leda till inflation. Det kommer att ske ganska snabbt. Samtliga slutpriser till konsument kommer att höjas nu. Producenterna kan inte svälja prishöjningarna på råvaror längre, säger Leif Andersson. 

– Det känns föga troligt att det inte kommer att märkas någonstans i ekonomin, säger Leif Andersson. Om inte plastbolagen får fram det material som efterfrågas av kunderna så har dessa färre produkter att sälja och priser går upp. Det leder till inflation om alla prishöjningar ska föras fram på kort sikt. 

Ola Hugoson understryker att det är en komplex situation och många faktorer som förklarar prisuppgången. 

– Prisuppgångarna är bara en del av problemet. Det andra är att leverantör på tilläggskemikalier som behövs för att bearbeta plasten, till exempel färgpigment och mineraler, har förklarat sin situation som force majeure. De får inga leveranser från Kina och vädret har ställt till det. 

– Det saknas containers i Kina för att transportera råvaror till Europa och den största kinesiska tillverkaren av containers har samtidigt dragit ner på sin produktion, säger Ola Hugoson. 

Just-in-time hade varit förödande

Men Ola Hugoson har varit med tidigare. Han har byggt upp ordentliga lager. Och han är glad att han inte tillämpar det han en gång lärde sig i skolbänken. 

– Om vi hade kört firman efter just-in-time, och inte haft lager, hade vi inte varit med i matchen längre. Vi är första länken i produktionskedjan i allt från vitvaror till möbler till bilar. Utan vårt plastmaterial till inredningen blir det ingen lastbil att sälja, eller vitvara.

Polykemi har utöver sina två fabriker i Ystad på 57 000 kvadratmeter även en fabrik i Kina och är på väg att öppna en till. Familjebolaget tillverkar mellan 50 000 och 55 000 ton av olika plaster varje år. Förra året tappade bolaget 300 miljoner i försäljning eller nästan 20 procent av omsättningen när flera bilfabriker i Tjeckien, Frankrike och Tyskland stängde på grund av pandemin. 

– Flera av problemen har sin grund i det andra kvartalet förra året när många trodde att världen helt skulle stanna! Men efter semestrarna fick vi en orderingång som inte var av denna värld, säger Ola Hugoson.

Från ett webbseminarium i början av mars där 700 plastproducenter deltog, återger PIE att 70 procent av plastbolagen inte tror att situation återgår till det normala före tredje kvartalet i år. Övriga tror inte att det sker före slutet av 2021.

Den extraordinära orderingången har drabbat bolag i flera olika branscher. Även i till exempel trävarubranschen finns samma situation med prisuppgångar som förr eller senare kommer att nå konsumenten och det råder även brist på träprodukter. 

TEXT: Margaret von Platen