Efter ockupationen av det amerikanska riksdagshuset Kapitolium i Washington D.C. har användningen av ansiktsigenkänningsprogrammet Clearview AI skjutit i höjden, rapporterar New York Times. Enligt Clearviews vd Hoan Ton-That ökade den vanliga sökvolymen med 26 procent.

I samband med ockupationen spreds ett stort antal bilder och videor på nätet där ockupanterna syntes, flera av dem omaskerade. USA:s federala polis FBI har efterfrågat hjälp med att identifiera dem, och lokala polisstyrkor från flera olika delstater har bidragit.

”I stort sett finns det fortfarande inga lagar”

Två detektiver från Miamipolisens ”Real Time Crime Center” använder Clearview i syfte att identifiera de involverade i upploppet. Får de en potentiell träff på ett ansikte skickar de informationen till FBI:s lokala antiterrorgrupp.

– Vi studerar noga alla möjliga bilder eller videor som är tillgängliga på alla möjliga hemsidor vi kan komma över, säger Armando Aguilar vid polisen i Miami.

Wall Street Journal rapporterar att även polisen i Oxford, en mindre stad i delstaten Alabama, använder Clearview för att identifiera misstänkta Kapitolium-ockupanter. FBI:s talesman vill inte kommentera de verktyg och tekniker som används vid FBI:s undersökningar.

Clare Garvie, en forskare som studerar ansiktsigenkänning vid Centrum för privatliv och teknologi vid Georgetown Law, säger att ansiktsigenkänning är så vanlig att det inte är överraskande att polisen använder den för att identifiera Kapitolium-ockupanter. Även om den är vanlig är den dock bristfälligt reglerad i lag.

– Vi har sett många försök i olika delar av landet att få kontroll över ansiktsigenkänning. Men i stort sett finns det fortfarande inga lagar som styr hur och när den här teknologin får användas, och vem som får göra sökningar för vems räkning, säger Garvie till Wall Street Journal.

Bilder från sociala medier används för ansiktsigenkänning

Clearview skiljer sig från polisens traditionella verktyg för ansiktsigenkänning. De senare jämför bilder med myndighetsdatabaser, som till exempel innehåller körkortsfoton och förbrytarfoton. Clearview har i stället byggt upp en databas med bilder från internet. Den innehåller över tre miljarder bilder, som hämtas från hemsidor som är tillgängliga för allmänheten. Dit räknas till exempel Facebookprofiler vars integritetsinställningar tillåter sökmotorer att länka till profilen.

Ändrar man sina inställningar efter att ens bilder hamnat i Clearviews databas är det för sent – företaget behåller bilderna även om de raderas från internet.

Även de bilder polisen laddar upp för att identifiera personer inkluderas i databasen. När polisen sedan gör en sökning på ett ansikte får den länkar till de hemsidor där matchande bilder hittats. Inledningsvis fanns även privata företag bland Clearviews kunder, till exempel Walmart och Target, men i maj lovade Clearview i samband med en domstolsprocess att avbryta samarbetet med ”varje kund som inte är anknuten till polisen eller någon annan federal, statlig eller lokal verksamhet”.

Kontroversiell teknologi

Clearviews ansiktsigenkänningsprogram är kontroversiellt. Fram till för ett år sedan var företaget helt okänt för allmänheten. I januari 2020 avslöjade New York Times att polisen i flera amerikanska delstater hade börjat använda Clearview AI:s produkt för att lösa brott. Allvarsgraden varierade från snatteri till kreditkortsbedrägeri, identitetsstöld, sexuellt utnyttjande av barn och mord. Samtidigt medgav polistjänstemän att deras kunskap om hur programvaran fungerar och vem som ligger bakom den var begränsad.

De stora amerikanska teknikföretagen har länge låtit bli att lansera liknande teknologi, trots att de haft resurserna. 2011 sade en representant för Google att det var den enda teknologi företaget höll tillbaka, och att det skedde av oro för att den skulle användas ”på ett väldigt dåligt sätt”. 

– Möjligheterna att använda detta som ett vapen är oändliga, sade Eric Goldman, chef vid institutet för ”high tech”-juridik vid Santa Clara University, till New York Times i samband med det första reportaget om Clearviews ansiktsigenkänning. 

– Föreställ dig en skurkaktig polis som vill förfölja potentiella romantiska partners, eller en främmande regering som använder detta för att gräva upp hemligheter om folk för att utpressa dem eller slänga dem i fängelse.

En tidig investerare i Clearview, David Scalzo, avfärdade inte kritiken mot de möjligheter ansiktsigenkänning skapar, men menade att utvecklingen inte går att hejda.

– Jag har kommit fram till att eftersom tillgången till information ständigt ökar kommer det aldrig att finnas något privatliv. Lagar har att avgöra vad som är lagligt, men man kan inte förbjuda teknologi. Visst, den kanske kommer att leda till en dystopisk framtid eller något, men man kan inte förbjuda den, sade han förra året till New York Times.

TEXT: NYHETSREDAKTIONEN