Facebook noscript imagePolischefen: ”Fick inget varningsmemo”
Nyheter
Polischefen: ”Fick inget varningsmemo”
Steven Sund.
Foto: Erin Scott/AP
Steven Sund. Foto: Erin Scott/AP

Varför hade polis och säkerhetspersonal i USA:s kongress inte de underrättelseuppgifter som varnade för en möjlig attack på Kapitolium?

Frågan stod i fokus när kongressen började utreda den dödliga stormningen den 6 januari.

Framför kongressens båda kamrar stod den tidigare chefen för Kapitoliums egen polisstyrka, Steven Sund, och två av hans kollegor. Samtliga har avgått efter attacken.

Alla tre sade att stormningen den 6 januari var planerad och koordinerad och att vitmaktgrupper och extremister ingick i folkmassan som stormade kongressbyggnaden, rapporterar public servicekanalen NPR.

Dessa brottslingar var beredda på krig. De kom med egna radiosystem så de kunde koordinera attacken, de hade klättringsutrustning och andra redskap så de kunde ta sig igenom säkerhetsanordningarna, sade Sund.

Varnade för våld

Den tidigare polischefen fick många att höja på ögonbrynen när han sade att han inte kände till det FBI-memo som skickades till hans kontor dagen före stormningen. I det varnades för politiskt våld, för ”krig” vid Kapitolium, enligt tidningen The Washington Post. Sund sade att rapporten skickades till polisens underrättelseavdelning, men att vakthavande befäl aldrig fick ta del av den.

Uttalandet ger ytterligare bränsle till de kongressledamöter som redan kallat händelserna den 6 januari för en ”kolossal säkerhetsfadäs”. Detta med hänvisning till att underrättelsemateriel inte delades med relevanta parter och att poliserna i Kapitolium var dåligt utrustade och förberedda.

Kommission ska utreda

Varför inte fler nationalgardessoldater kallades in tidigare ifrågasattes också.

Förhöret var det första i vad som väntas bli en utdragen kongressutredning av attackerna den 6 januari, då ilskna anhängare till expresident Donald Trump angrep parlamentsbyggnaden. Representanthusets talman Nancy Pelosi har sagt, att även en oberoende extern kommission ska utreda händelserna.

TEXT: Tina Magnergård Bjers/TT
 

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nästa president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat ”Rädda Amerika”. Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: ”Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre”, sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sa. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången inleddes i senaten den 9 februari, efter att Trump avgått, och avslutades den 13 februari med att Trump friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga någon med skuld i ett riksrättsärende.

TEXT: TT

TT Nyheter