Regeringen tillsätter en utredning för att ge polisen utökad rätt till hemlig avlyssning.
– Att använda hemliga tvångsmedel är något som polismyndigheten har efterfrågat, sade inrikesminister Mikael Damberg (S) på en pressträff på tisdagen. Oppositionen är kritisk och menar att regeringen är senfärdiga och tidigare aktivt motarbetat det man nu föreslår.
I våras kom polisen med ett nödrop till regeringen. ”Svensk polis har inte de offensiva verktyg som behövs”, skrev rikspolischef Anders Thornberg i en debattartikel i DN.
Polisen efterfrågade framförallt utökade möjligheter att få använda hemliga tvångsmedel mot den organiserade brottsligheten.
Önskemålet handlar om att få använda avlyssning eller dataavläsning i syfte att förhindra brott och utan krav på en konkret brottsmisstanke mot en utpekad person.
Kriminella nätverk
Hemliga tvångsmedel i preventivt syfte tillåts i dag framförallt för att säkerhetspolisen ska kunna förhindra terrorbrott.
Regeringen har nu beslutat om direktiv för att utreda hur den öppna polisen ska få samma möjlighet för att förhindra allvarliga brott ”inom ramen för kriminella nätverk”.
Under en pressträff på tisdagen berättade inrikesminister Mikael Damberg (S) att Inger Söderholm, lagman på Attunda tingsrätt, utsetts att leda utredningen som ska väga behoven av brottsbekämpning mot den personliga integriteten och rättssäkerhet. Utredningen ska redovisas senast 2 februari 2023.
Högeroppositionen i riksdagen har sedan en tid drivit på för att hemliga tvångsmedel ska kunna användas även utan konkret brottsmisstanke.
I ett uttalande anklagar Sverigedemokraternas rättspolitiske talesperson Tobias Andersson Mikael Damberg och regeringen för senfärdighet och för att tidigare ”aktivt motarbetat” den politik man nu föreslår.
– Det är positivt att regeringen yrvaket tar efter oppositionens förslag men hade de inte aktivt motarbetat förslaget från början hade det kunnat vara verklighet redan idag - nu dröjer det istället flera år, säger Andersson och fortsätter:
– Dambergs valfläsk betyder ingenting för alla de människor som fallit offer för de blodiga gängkonflikterna. Regeringens trovärdighet i frågan är noll.
Även husrannsakan
Regeringen vill även utreda om polisen ska ges utökad möjlighet till husrannsakan i preventivt syfte.
Ett lagförslag på det området kom i somras. Det förslaget begränsas dock till gemensamt tillgängliga utrymmen, som trappuppgångar, källarkorridorer och tvättstugor i flerbostadshus. Däremot fanns inte bostäder med. Den utredning som utredde husrannsakan åt regeringen ansåg att det skulle vara ett alltför omfattande integritetsingripande.
Regeringen vill nu ändå utreda om nya möjligheter till husrannsakan för att förhindra allvarlig brottslighet ska införas. Men samtidigt ska det utredas om skyddet för privat- och familjelivet och den personliga integriteten bör stärkas.
Den nya utredningen ska lämna sina förslag senast den 2 februari 2023.
Sedan tidigare arbetar en annan utredning med förslag för att sänka ribban för hemliga tvångsmedel så att fler brott kan omfattas. Den utredningen ska lägga sina förslag nästa år, men handlar inte om tillåta till exempel avlyssning i preventivt syfte.
Läs även: Johansson (S) vill avskaffa straffrabatter - men nobbar visitationszoner
