En utredning tillsattes 2017 med uppdrag att lämna förslag på att avskaffa straffrabatten för alla som fyllt 18 men inte 21. Men förslaget möttes av hård kritik från tunga remissinstanser, och utredaren Petra Lundh själv ansåg att det inte finns något empiriskt eller erfarenhetsbaserat stöd för skärpta påföljder för unga som begår brott.

Dessutom konstaterade hon att forskningen visar att förmågan att bedöma konsekvenser av sina handlingar samt att stå emot påtryckningar från andra inte är fullt utvecklad förrän en bra bit efter myndighetsåldern.

Läs även: Morgan Johansson och Tobias Billström i ordkrig efter skjutna barnen i Visättra: “Ovärdigt”

Rabatten slopas

Straffrabatten för unga vuxna i 18–20-årsåldern vid allvarlig brottslighet där minimistraffet är ett års fängelse eller mer ska tas bort, meddelar justitieminister Morgan Johansson vid en pressträff där lagförslaget presenterades.

– Det är bättre att rikta in sig på de brott som begås av dem som begår brott på ett systematiskt sätt och har en kriminell livsstil. Därför går gränsen för fängelse vid ett år, säger Morgan Johansson.

De brott som omfattas av lagförslaget är till exempel mord, dråp, rån, grov misshandel, våldtäkt och grovt vapenbrott. Det ska även bli möjligt att döma ut livstids fängelse till personer inom den aktuella åldersgruppen.

Regeringen tillsätter även en utredning om straffmätning vid flerfaldig brottslighet, eller mängdrabatten som det ofta kallas. Utredningen ska redovisas 2023.

En viss mängdrabatt återstår

Johansson förklarar bakgrunden till behovet av att ändå ha en mängdrabatt:

– Om man bara skulle stapla brott ovanpå varandra och ge varje brott enskild påföljd skulle det ge orimliga följder. Till exempel skulle fem inbrott ge samma straff som en grov våldtäkt. Man måste ta hänsyn till den samlade brottsligheten, säger Morgan Johansson

Läs även: Högre skadestånd till brottsoffer föreslås - inte höjts på 20 år

Oppositionens förslag

Moderaterna har tidigare lagt fram ett förslag om att införa visitationszoner.

Syftet är att polisen, efter ett beslut från åklagare, ska kunna upprätta visitationszoner där de ges utökade befogenheter att söka efter illegala vapen på människor och i fordon.

Detta förslag kom dock inte med i 34-punktsprogrammet som presenterats av justitieminister Morgan Johansson, inrikesminister Mikael Damberg och Miljöpartiets riksdagsledamot Karolin Skog.

Programmet består av ytterligare åtgärder riktade mot kriminella nätverk utöver den pågående utbyggnaden av Polismyndigheten, som ska växa med 10 000 fler anställda till 2023, och med andra reformer för ökad trygghet.

– Vi använder oss hellre av andra tvångsmedel där man kan gå in och göra husrannsakningar i ökad utsträckning. Vi har heller inte något starkt tryck från de brottsbekämpande myndigheterna att just det skulle vara det som ska lösa allting. Vi går fram med andra åtgärder. Att göra husrannsakningar mot de kända kriminella och trygga möjligheterna till det. Det är effektivare menar vi, säger Morgan Johansson till Bulletin.

Läs även: Skogkär: Sveriges skadligaste parti