Rikspolischef Petra Lundh har utsett ett slags internt ”undantagstillstånd” inom myndigheten som innebär att höga chefer slipper följa alla de interna regler som polisen samlat på sig sedan polisen genomförde en stor omorganisatering år 2015, rapporterar Dagens Nyheter.

– Det är omöjligt för en människa att kunna alla regler inom polisen och veta vad man får göra och inte göra, säger hon till tidningen.

”589 styrdokument, sist vi räknade”

Rikspolischefen har även tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att rensa upp bland alla de styrdokument som försvårat polisens arbete de senaste tio åren. Gruppen ska ledas av Micael Säll Lindahl, regionpolischef i Umeå, som leende kallar det hela för ”ett självmordsuppdrag”.

– Det är ytterst skadligt för medborgarna för de får inte ut lika mycket av polisen som de skulle kunna få. Vi behöver styra mindre för att kunna leda mer, säger han till DN.

2015 års omorganisering genomfördes under dåvarande rikspolischef Dan Eliasson och byggde på begrepp som New public management och Lean production, vilka handlar om att använda metoder från det privata näringslivet i syfte att öka effektiviteten.

Metoderna bygger emellertid i hög grad på ökad byråkratisering genom mer pappersarbete och fler styrdokument, som ska likrikta organisationens arbetsmetoder över hela landet.

– 589 styrdokument, sist vi räknade. Det kan vara fler i dag, säger Petra Lundh till DN.

Rikspolischef Petra Lundh. Bild: Henrik Montgomery / TT

”Ett stort monster som vuxit fram i myndigheten”

Bland de många styrdokumenten finns enligt DN:s granskning flera exempel på regler som motsäger varandra, så att poliserna bryter mot en regel hur de än gör, och detaljstyrning, som en regel om att en arbetsgrupp måste bestå av mellan 8 och 15 personer.

– Det är en djungel av intern byråkrati, ett stort monster som vuxit fram i myndigheten. I grunden är det allvarligt men man kan också skratta åt det, och det har jag börjat göra, säger polisen Michael Rystedt till DN.

– Det är arbetsmiljöfrågor, planer som kommunikationsavdelningen, rättsavdelningen och hr-avdelningen säger att jag måste ta fram, och kompetensförsörjningsplaner, räknar han upp.

Skoterutbildning sköts upp till tösäsong

Byråkratiseringen innebär inte bara onödigt merarbete för polisen, utan orsakar också att nödvändiga åtgärder inte blir av.

Ett exempel som DN tar upp är när en polis i norra Sverige behövde gå en skoterutbildning för att kunna jaga tjuvar i fjällvärlden.

Men varje utbildning som pågår längre än fyra timmar måste godkännas av den nationella hr-avdelningen, och när den lokala polischefen vände sig dit fick han veta att utbildningen kunde hållas först i februari eller mars, lagom till att snön töade bort.

Poliserna förbjöds dessutom att ordna utbildningen på egen hand, ett förbud polischefen i fråga till sist bröt mot.

”Man ville ha en hög nivå på allt”

Petra Lundh framhåller till DN att de som genomförde 2015 års omorganisering hade de bästa avsikter.

– Man ville ha en hög nivå på allt. Nu ser vi att vi behöver låta cheferna i kärnverksamheten få större mandat och att stödet, bland annat från de nationella avdelningarna, ska vara just stöd.

Micael Säll Lindahl är emellertid kritisk till hela den näringslivsinspirerade New public manegement-filosofi som låg bakom hela omorganiseringen.

– Tanken att kvalitet uppstår genom kontroll fungerar i tillverkningsindustrin. Brottsbekämpning däremot är ju för fasen mellanmänskligt arbete. Vissa saker vet vi ungefär att de funkar, men det mesta vet vi faktiskt inte. Det är komplext bortom fantasin, säger han till DN.