En majoritet av riksdagspartierna vill införa separat undervisning för vissa elever. Den enskilda undervisningen riktar sig framför allt mot barn med neuropsykiatriska diagnoser. Lärarförbundet menar att förslaget i stället innebär att barn skuldbeläggs.
I SVT:s enkät om vad partierna tycker om dagens skolsystem. I undersökningen ställdes fem frågor som visar var de politiska konflikterna finns. I frågan om elever med neuropsykiatriska diagnoser bör ges specialundervisning i separata grupper var dock en stor majoritet av partierna eniga. Men lärarförbundets orförande, Johanna Jaara Åstrand, ställer sig kritisk till partiernas generella inställning.
– Det är fel om man tror att man löser problemen i svensk skola genom att plocka bort vissa elever, säger Åstrand till SVT.
Sju av åtta riksdagspartier anser att fler elever med neuropsykiatriska diagnoser, exempelvis adhd och autism, ska få sin undervisning i separata grupper.
Enligt Moderaternas utbildningspolitiska talesperson, Lars Hjälmered, behöver skolan arbeta med gruppering beroende på studiesvårigheter för att alla elever ska få lösningar som passar dem.
– Vi måste jobba mer med nivågruppering och särskilda undervisningsgrupper för att hitta de individuella lösningarna, säger Hjälmered (M)
Om inkluderingsmodellen fortsätter finns det i stället stor risk för att ingen gynnas av skolmiljön.
– Det är ett problem att skolan har en generell inkluderingstanke. Risken är att upplägget inte passar någon elev utan snarast ställer till problem för varenda en, säger Lars Hjälmered.
Att dela upp klasserna beroende på studiesvårigheter är inte helt nytt för Sverige. På 60-talet infördes obsklasser i svenska skolan där elever med olika typer av svårigheter separerades från den övriga klassen och fick utbildning i enskilda grupper.
Förändringen kom på 90-talet då obsklasserna ersattes av en inkluderingsmodell där samtliga elever undervisas i samma klassrum.
Flera år senare anser alla partier förutom Vänsterpartiet, som är tveksamma i frågan, att barn med neuropsykiatriska diagnoser i större utsträckning bör ges specialundervisning i separata grupper.
”Framför allt måste stöd till elever anpassas efter deras individuella behov, vilket ibland kan innebära undervisning i mindre grupper. Därför måste skolan också tillföras mer resurser, det är bara så vi kan skapa en skola som kan möta alla barn.”, skriver Vänsterpartiet som svar i enkäten.
Lärarförbunds ordförande Johanna Jaara Åstrand är kritisk till förslaget och anser inte att det är rätt väg att gå för att uppnå vare sig arbetsro eller bättre kunskapsresultat.
– Problemet handlar om att klasserna är för stora. Vi behöver fler lärare och möjligheter att samarbeta med speciallärare vid behov. För detta krävs att politikerna säkerställer en jämlik finansiering, säger Johanna Jaara Åstrand.
Åstrand menar att förslaget kan innebära att skulden läggs på enskilda elever och att partierna verkar tro att man löser problemen i svensk skola genom att plocka bort vissa elever.
Läs även: Högstadieelev ombads täcka sig efter sexistiska kommentarer
