Ingemar Engkvist har suttit i ett flertal kärnkraftsstyrelser genom åren och kommer närmast från rollen som vd för medlemsorganisationen World Association of Nuclear Operators, WANO, som kontrollerar säkerheten i cirka 450 reaktorer i världen, inklusive samtliga i Sverige.

När olyckan i Fukushima skedde 2011 var han vd för tyska Eons svenska kärnkraft.

– Under 2000-talet hade det börjat bli ett ganska positivt klimat för kärnkraften och 2005 kallade man det en kärnkraftsrenässans. Sedan kom Fukushima och allt ändrades, säger han i en intervju i Tidningen Näringsliv

–Kärnkraftsprogrammet i Japan stoppades och drev på en avvecklingslinje, och i USA blev det tvärstopp. Kina stoppade och länder som bland andra Belgien, Schweiz, Holland och Spanien gick på en avvecklingslinje. Frankrike fortsatte trumma på men fick en rejäl inhemsk debatt.

Tyskland reagerade kraftigt

För Tyskland, som precis var i slutfasen att förlänga sina drifttillstånd för kärnkraftverken vändes allt över en natt, berättar Ingemar Engkvist.

Som mest, 2006, producerade den tyska kärnkraften omkring 160 terawattimmar el till nätet. På grund av politisk avveckling stängdes de tre sista kärnkraftverken, Emsland, Isar 2 och Neckarwestheim 2 den 15 april 2023.

Avvecklingen innebär ett utökat beroende av kolkraft för Tyskland. Mycket tråkigt, anser Ingemar Engkvist.

– De tyska kärnkraftverken och framför allt de tre sista var de absolut säkraste reaktorerna i världen och de mest välskötta, säger han.

Effektskatten dödade svensk kärnkraft

Även i Sverige har motståndet mot kärnkraft varit stort. Vissa partier påstår att det var marknaden som lade ner kärnkraften i Sverige. Ingemar Engkvist var själv med i förhandlingarna och har en annan bild:

– Det stämmer att reaktorerna stängdes av kommersiella skäl, men orsaken till beslutet var effektskatten på kärnkraft som politikerna höjde i flera omgångar. Vid tillfället för stängningen utgjorde kärnkraftsskatten så mycket som en tredjedel av produktionskostnaden. Därför stängdes reaktorerna, säger Ingemar Engkvist och fortsätter:

– När man sedan insåg vilka allvarliga konsekvenser det fick för den svenska elförsörjningen och att skatten riskerade att hota de 6 kvarvarande reaktorerna så togs skatten bort, säger han.

Samtidigt är ny kärnkraft fullständigt avgörande om Sverige menar allvar med att bli klimatneutrala, anser han.

– Man får bestämma sig vilket problem man vill lösa. Är det koldioxidfrågan som är problemet eller kärnkraften? Om det är koldioxiden vi ska bekämpa så behöver vi elektrifiera antingen direkt eller genom exempelvis vätgas. Oavsett kommer det att kräva en fördubbling eller enligt vissa beräkningar till och med en trippel elproduktion.

Utbyggnad kräver politisk samsyn

Men det räcker inte med att regeringen och Sverigedemokraterna är för en utbyggnad, säger Ingemar Engkvist.

– En grundförutsättning för att bygga reaktorer, framför allt storskaliga, är långsiktig politisk stabilitet i energifrågan. Ett nytt kärnkraftverk går ofta med förlust de första 15 åren innan kalkylen vänder till svarta siffror. Ingen investerare kommer att vilja satsa på kärnkraft om satsningen riskerar att gå i stöpet i nästa mandatperiod.