Det klassiska finska brädspelet från 1951, även känt som Den försvunna diamanten, har länge varit en favorit i nordiska hem, men har under senare år mött allt starkare kritik. Vid en studentfest vid Helsingfors universitet väckte geografistuderande debatt när de klädde ut sig till spelets pjäser, diamanter och rövare. Kritiker menar att spelet reproducerar rasistiska och koloniala stereotyper.

– Vi kan inte upprätthålla en världsbild som vi inte vill behålla, säger Elo till finska tidningen Ilta-Sanomat.

Debatten om spelets lämplighet aktualiserades av Vänsterförbundets Paco Diop, politiker med rötter i Senegal.

”Redan spelets omslagsbild avslöjar grundproblemet. Den afrikanska figuren med spjut och sköld är ingen neutral gestalt utan en direkt referens till koloniala stereotyper”, skriver Diop på Instagram.

Försök till modernisering

Speltillverkarna har genom åren försökt modernisera spelet. I Sverige lanserades 2017 en reviderad version med uppdaterade stadsnamn, och 2021 kom en jubileumsversion där rövarna ersattes med pantrar - ett beslut som också skapade kontrovers. Trots dessa förändringar har kritiken fortsatt.

Tradition mot förnyelse

Det finns dock röster som försvarar spelets kulturhistoriska värde.

”Spelet har uppnått en position som nationalklenod och klassiker och utgör utan tvivel en av byggstenarna i vårt kulturarv”, skrev kulturskribenten Petter Lindberg i tidningen Yle.

Men för Elo handlar det om framtiden snarare än traditionen.

– Samhället måste följa med i förändringen och skapa ett mångkulturellt samhälle där alla känner att de hör hemma, säger hon till Ilta-Sanomat.

Ett slutgiltigt beslut om spelets framtid i Åbos förskolor väntas efter det planerade mötet mellan borgmästaren och utbildningsdirektören.