Trots massiva insatser fortsätter det grova våldet att eskalera och kryper allt längre ner i åldrarna. Den kontroversiella lösning som Åge föreslår i debattartikeln är direkt medling mellan de kriminella grupperna - något som väckt stor uppmärksamhet. I artikeln pekar han på hur konflikter ofta utvecklas till självständiga organismer där aktörerna drivs framåt av en kraft de inte längre kontrollerar.

Våldsspiralen lever sitt eget liv

Ett särskilt problem är enligt professorn att många gängkonflikter fortsätter trots att de inblandade inte vet varför de startade. ”Det innebär att konflikten fortsätter – trots att aktörerna inte vet varför den började, då berörda parter kanske inte ens längre lever”, skriver han i DN.

Att förhandla med kriminella väcker etiska frågeställningar, medger Åge i debattartikeln. Men han påpekar att samhället alltid varit berett att göra det när alternativen varit få, som vid gisslanförhandlingar eller när gängmedlemmar vill hoppa av.

När medling testats i länder som El Salvador, USA och England har resultaten varit lovande. I London minskade risken för våldsinblandning med närmare 75 procent bland ungdomar som deltog i medlingsprogram, konstaterar professorn i DN.

Läs även: Bukele: El Salvador – från världens dödligaste till säkrast

Förslag får myndighetsstöd

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har redan identifierat behovet av att utvärdera medling som metod. I april pekade myndigheten ut en vetenskaplig kunskapslucka inom området och förespråkade en utvärdering av ”uppsökande arbete och medling i konflikter mellan kriminella gatugäng”, skriver Åge.

Förslaget ligger i linje med den nya socialtjänstlagen som träder i kraft den 1 juli 2025, som efterlyser mer förebyggande åtgärder på vetenskaplig grund.