Johan Strang, professor vid Helsingfors universitet, menar att Sverige är en lätt måltavla för Turkiet och Ungern. Sverige har ett rykte om sig att moralisera utrikespolitiskt, noterar han i en TT-artikel.

Sverige har tonat ner hur man uttrycker sig kring när ett medlemskap kan komma att bli verklighet. Från att vara helt övertygat om att Sverige går med i sommar till att det finns stora förhoppningar om det.

Finlands ansökan till Nato raticifierades av Ungern i måndags i förra veckan medan ratificeringen av Sverige fortfarande hänger i luften. Ungern menar att svensk ”brist på respekt” och uttryckt ”moralisk överlägsenhet” får dem att tveka.

Professor Strang menar att det finns en tydlig skillnad. Sverige är en småstatsidealistisk stat, Finland är småstatsrealister.

– I Finland finns en tradition om att man helst gör utrikespolitik genom att vara så tyst som möjligt, utan att reta upp någon överhuvudtaget, vara vän och jovial med alla, säger Strang till nyhetsbyrån.

Kekkonen och finlandisering

Finlands tidigare president Urho Kekkonen har kommit att bli symbolen för den sortens politik som ibland kallas finlandisering. Man anpassar sig väl mycket till en obehaglig granne. Sverige å andra sidan har velat lyfta vad de anser är rätt.

– I Sverige hade man Olof Palme som bedrev en mer småstatsidealistisk linje där man hojtade både till höger och vänster och stod upp för de rätta värderingarna och sade vad man tyckte i olika frågor, säger Strang.

I en intervju med Yle säger Strang att Sverige under mycket lång tid stått för en moralistisk utrikespolitik – och nu är man låst i den uppkomna situationen, trots att man tagit samma steg som Finland.

Strang menar att detta tynger Sverige i dag.

– Det kan hända att det är en fråga om att Sverige har tagits gisslan av sitt eget rykte. Att man blivit en lätt måltavla för både Ungern och Turkiet som tycker att det är lätt att gnälla just på Sverige för att man har ryktet att vara lite moralistisk på det internationella planet.