Rapport: Bedrägerier och välfärdsfusk större än droghandeln
Droghandel och vapensmuggling utgör inte längre kärnan i den kriminella ekonomin i Sverige. I stället har olika former av bedrägerier, systematiskt fusk och exploatering av välfärds- och arbetsmarknadssystem blivit de mest lönsamma delarna, enligt en ny rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO.
Rapporten visar att brottslighet som sker inom till synes legala ramar står för större ekonomiska värden än illegala marknader. Dit hör bland annat bidragsbedrägerier, arbetslivskriminalitet, skatteundandragande och andra former av regelöverträdelser där verksamheten i sig är laglig men bedrivs utanför myndighetskontroll.
Den illegala ekonomin, som omfattar exempelvis narkotika- och vapensmuggling, uppskattas enligt rapporten svara för en klart mindre andel av den totala kriminella ekonomin än den del som bygger på systemexploatering.
Läs även: FI:s varning för finansbedrägerier ökar med över tusen procent
Samtidigt pekas bedrägerier och andra kriminella transaktioner ut som särskilt lönsamma, bland annat på grund av höga marginaler och låg upptäcktsrisk.
Gränsen suddas ut
En central slutsats av rapporten är att gränsen mellan legal och illegal ekonomi i praktiken har suddats ut.
Många av de största brottsvinsterna genereras inte i slutna kriminella miljöer utan genom företag, transaktioner och strukturer som också används av seriösa aktörer.
Läs även: Rapport: Kriminella ekonomin omsätter över 350 miljarder
Rapporten beskriver hur systematiska regelbrott kan ge konkurrensfördelar som i förlängningen pressar även laglydiga företag att anpassa sig. På så sätt riskerar brottsligheten att spridas och bli systemhotande snarare än begränsad till enskilda brottsområden.
Författarna till rapporten framhåller att denna typ av kriminalitet är svårare att upptäcka och bekämpa än traditionella brott, eftersom den ofta saknar tydliga brottsoffer och bygger på avancerade upplägg.