
Global fattigdom minskade dramatiskt mellan 1981 och 2019. Nya forskningsresultat visar att bidrag spelade liten roll i processen.
Andelen människor som lever i extrem fattigdom föll från 44 procent 1981 till 9 procent 2019, enligt en ny rapport, ”How poverty fell”, från University of California, San Diego.
Forskarna Vincent Armentano, Paul Niehaus och Tom Vogl har analyserat fem länder som stått för 70 procent av den globala fattigdomsminskningen sedan 1990: Kina, Indien, Indonesien, Mexiko och Sydafrika.
Studien visar att människor primärt lämnar fattigdomen genom att förbättra sin ekonomi inom sin egen livstid – inte genom att nya generationer får det bättre.
”Hushållen som lämnade fattigdomen gjorde det i stor utsträckning på egen hand”, skriver forskarna i studien.
Bidrag inte avgörande faktor
Varken statliga eller privata bidrag spelade någon avgörande roll när hushåll lämnade fattigdom, visar studien. I inget av de undersökta länderna stod ökade bidrag för en betydande del av inkomstökningen för de hushåll som tog sig ur fattigdom.
”Vi ser inga fall där förändringar i bidrag spelade en dominerande roll. Bland hushåll som lämnade fattigdom antingen ökade andelen inkomst från bidrag något eller minskade väsentligt”, skriver forskarna.
Fattigdomsminskningen skedde under perioder då flera länder genomförde ekonomiska reformer:
- Indiens avreglering av ekonomin efter 1991
- Kinas marknadsreformer under 1990-talet
- Mexikos, Indonesiens och Kinas integrering i världshandeln
Egenföretagande viktig väg ur fattigdom
I Kina, Indien och Indonesien var eget företagande en central väg ur fattigdom. I mer utvecklade ekonomier som Mexiko och Sydafrika var däremot löneanställningar den dominerande vägen.
”När det gäller yrkesval är mönstren väldigt olika i de mer utvecklade ekonomierna (Mexiko och Sydafrika) jämfört med de mindre utvecklade (Kina, Indien och Indonesien). I den första gruppen står övergångar inom och till lönearbete för huvuddelen av fattigdomsminskningen, medan i den senare bidrog de som stannade kvar i eller blev egenföretagare mest”, skriver forskarna.
Studien motbevisar också uppfattningen att flytt från landsbygd till stad var avgörande för minskad fattigdom. I de undersökta länderna där migration kunde spåras (Mexiko, Indonesien och Sydafrika) spelade urbanisering en begränsad roll.
Perioder av reformer sammanföll med minskad fattigdom
Forskarna noterar att datamaterialet överlappar med flera betydelsefulla ekonomiska reformperioder:
- Indiens avreglering av ekonomin 1991
- Kinas företagsreformer under 1990-talet
- Mexikos anslutning till NAFTA 1994
- Kinas inträde i WTO 2001
”Sammantaget överlappar [våra] data med några av de mest betydelsefulla episoderna av policyreformer i modern historia, åtminstone vad gäller fattigdomsminskning”, konstaterar forskarna.