I dag bor det nästan 250 000 personer med syrisk bakgrund i Sverige, vilket är fler personer än i hela Uppsala. Efter kriget i Syrien 2011 har syrier blivit den största invandrargruppen i Sverige.

Detta är något som berörs i den nysläppta rapporten Fakta för förändring, publicerad av stiftelsen The Global Village, som är en organisation som jobbar för att bland annat stärka delaktigheten i så kallade sociekonomiskt utsatta områden.

The Global Village gör nu en rapportserie där de undersöker hur det har gått för personer från sex stora invandrargrupper i Sverige – invandrare från Syrien, Irak, Iran, Somalia, Eritrea och Etiopien.

Siffrorna i rapporten om syrierna kommer från statistikmyndigheten SCB. Siffrorna är främst från 2018 och 2019 och jämförs i rapporten ofta med åren 2013 och 2014, då antalet med syrisk bakgrund var betydligt lägre.

Många är inte självförsörjande

Den ekonomiska utvecklingen bland syrier i Sverige har varit negativ i flera aspekter. Enligt The Global Village-rapporten är bara strax över en tredjedel av syrierna mellan 25 och 64 år självförsörjande. Och bland kvinnorna har andelen självförsörjande sjunkit kraftigt mellan åren 2013 och 2018.

Siffrorna visar dock att de yngre syrierna är självförsörjande i högre utsträckning än de äldre.

Färre än hälften av alla syrier i åldrarna 20 till 64 förvärvsarbetar. 2018 var det bara 44 procent, jämfört med 80 procent bland hela den svenska befolkningen. Andelen män som förvärvsarbetar har ökat mellan 2013 och 2018, medan motsvarande andel för kvinnor har minskat.

De vanligaste jobbsektorerna bland syrier är vård och omsorg, följt av hotell och restaurang, handel samt utbildning.

Arbetslösheten och långtidsarbetslösheten – vilket innebär att personen har saknat jobb under minst ett halvår – har enligt rapporten ökat kraftigt bland syrierna. Bland de Syrienfödda syrierna är det vanligare att kvinnor är öppet arbetslösa eller i en så kallad åtgärd.

Låg ekonomisk standard

Vad gäller inkomster får ungefär hälften av syrierna sin inkomst genom förvärvsarbete eller egen näringsverksamhet. Nästan lika många får det via ekonomiskt bistånd.

Ungefär 38 procent tjänar som mest 200 000 kronor per år och runt 18 procent av syrierna har en nettoinkomst på över 300 000 kronor per år. År 2019 hade sju av tio syriska hushåll med barn en låg ekonomisk standard, enligt rapporten.

Rapporten visar dock att det finns skillnader inom gruppen syrier. Till exempel förvärvsarbetade 75 procent av alla Sverigefödda syrier år 2018, nästan som rikssnittet på 80 procent. De Sverigefödda syriska eleverna ligger på samma nivå vad gäller skolresultaten som rikssnittet, medan de Syrienfödda inte når upp till dem.

”(...) utvecklingen kan till stor del förklaras av förskjutningen från att ha varit en relativt väl etablerad grupp i Sverige till att bestå av till största andel nyanlända människor som nyligen flytt sitt hemland. I de allra flesta fall där svensksyrierna delas upp i undergrupper efter födelseland framkommer en betydligt mer positiv bild”, skriver rapportförfattarna.

Det är just dock gruppen Syrienfödda syrier som har ökat mest de senaste åren. Antalet syrier som är födda i Sverige var 23 702 år 2013 och ökade till 49 464 år 2019. Antalet syrier födda i Syrien var 41 748 år 2013, och ökade till 191 530 år 2019.