Elva procent av alla över 70 år har biologiska förändringar i hjärnan som gör att de kan komma i fråga för bromsande läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Resultatet kommer från en ny studie som med hjälp av blodprov för första gången undersökt hur utbredda alzheimerrelaterade skador är i en hel befolkning. – Det viktiga i den här studien är den stora grupp äldre som redan har tidiga symtom, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset i ett pressuttalande.
Bakom studien står forskare vid Göteborgs universitet, King’s College London och Stavanger universitetssjukhus.
– Om de lever tio år till är det högst sannolikt att symtom kommer att uppstå, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, i ett pressuttalande.
Materialet är hämtat från den norska befolkningsundersökningen HUNT och omfattar över 11 400 blodprov tagna från personer som fyllt 57 år.
Forskarna har mätt halten av p-tau217, en biomarkör som återspeglar ansamlingar av skadliga proteiner i hjärnan, processer som på sikt bryter ned nervceller och de synapser som bär minnet.
Fram till den här studien har kunskapen om hur vanliga dessa sjukliga förändringar är vilat på grova skattningar. Bland personer över 70 visar resultaten att alzheimerrelaterad demens förekommer oftare än vad som tidigare antagits. I yngre åldersgrupper pekar studien i stället på en lägre förekomst än beräknat, rapporterar forskning.se.
Ålder och utbildning påverkar förekomsten
Förekomsten av p-tau217 stiger kraftigt med åldern. I gruppen 65–69 år påvisades markören hos omkring åtta procent, medan motsvarande siffra bland 90-plussare var drygt 65 procent.
Av de 70-plussare som hade en demensdiagnos bar sex av tio markören. Bland dem med mild kognitiv nedsättning låg andelen på knappt 33 procent. För dem utan symtom var motsvarande andel drygt 23 procent.
Forskarna fann inte heller några skillnader mellan könen, ett resultat som går emot den vedertagna bilden av alzheimer som en övervägande kvinnlig sjukdom. Högre utbildningsnivå visade sig däremot ha ett samband med lägre förekomst av de neuropatologiska förändringarna. Forskargruppen planerar att gå vidare med att pröva om samma typ av blodmarkörer kan användas för att förutse vilka individer som riskerar att utveckla demens.
